Amfetaminmissbrukare som tar ett visst adhd-läkemedel tycks löpa mindre risk att dö eller hamna på sjukhus på grund av missbruket, enligt en ny studie.
Amfetaminer är världens näst mest använda illegala droger och amfetaminrelaterade sjukhusinläggningar ökar markant.
Idag, vad gäller amfetamin och metamfetamin, finns ingen godkänd läkemedelsbehandling vid missbruk – eller ”substansbrukssyndrom” som det numera kallas i de diagnostiska kriterierna. Substansbrukssyndrom är en sammanslagning av de tidigare begreppen ”beroende” och ”missbruk”.
Vissa läkemedel har visserligen visat lovande resultat, men studierna har hittills ofta varit små och övertygande bevis saknas.
14 000 personer studerades
I den aktuella studien har forskare undersökt missbrukande personer och vad som hänt när de fått olika läkemedel som används vid substansbrukssyndrom. Studien omfattade nästan 14 000 personer i Sverige och pågick under flera år. Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom uteslöts.
Forskarna studerade vad som hände med deltagarna under perioder med eller utan läkemedel, till exempel om de behövde sjukhusvård eller inte.
Ett adhd-läkemedel sticker ut
– Våra resultat visar att lisdexamfetamin, ett läkemedel som är godkänt för behandling av adhd och i några länder även vid hetsätning, var det enda enskilda läkemedlet i studien som kunde kopplas till minskad risk för både sjukhusinläggning och död, säger Milja Heikkinen, forskare vid Östra Finlands universitet och Niuvanniemi sjukhus i Finland.
Under perioder då deltagare fick lisdexamfetamin var risken för sjukhusinläggning 18 procent lägre än annars.
Kombinationer av två eller flera olika läkemedel mot substansbrukssyndrom kopplades också till lägre risk för sjukhusinläggning eller död.
Benzodiazepiner och antidepressiva – sämre utfall
Användning av läkemedel av typen benzodiazepiner kopplades till sämre utfall. De gav 17 procent högre risk för sjukhusinläggning på grund av substansbruk. Även användning av antidepressiva läkemedel kopplades till något sämre utfall.
Forskarna konstaterar att läkemedelsbehandlingar ofta avbryts när ett tillstånd har förbättrats och startas när tillståndet försämras, vilket kan leda till att behandlingseffekter underskattas i studien. För att kontrollera effekten av detta uteslöt forskarna de 30 första dagarna av läkemedelsbehandling och såg att resultaten även då var i linje med huvudanalyserna.
Vetenskaplig artikel:
Association of Pharmacological Treatments and Hospitalization and Death in Individuals With Amphetamine Use Disorders in a Swedish Nationwide Cohort of 13 965 Patients (Milja Heikkinen, Heidi Taipale, Antti Tanskanen, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Markku Lähteenvuo och Jari Tiihonen), JAMA Psychiatry.
Kontakt:
Jari Tiihonen, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
jari.tiihonen@ki.se
Bild: Champlax, via Wikimedia commons, licens CC BY-SA 3.0.
