Två miljoner år gammalt dna har hittats, på Grönland. Det är det äldsta dna som hittats, enligt forskarna. Och det visar på förekomst av renar, harar, lämlar, björkar, poppelträd och mastodonter på Grönland.
Med hjälp av avancerad teknik upptäckte forskare att fragment som de hade samlat in på Grönland är en miljon år äldre än det tidigare rekord-dna:t, som kom från benrester från en sibirisk mammut.
– De gamla dna-proverna hittades djupt begravda i sediment som byggts upp över en 20 000-årsperiod. Sedimentet låg bevarat i is eller permafrost och har varit opåverkat av människor under två miljoner år, vilket har varit helt avgörande, säger Kurt H. Kjær vid Köpenhamns universitet.
Proverna var bara några miljondels millimeter långa och togs från Kap København-formationen. Den består av cirka 100 meter tjocka sedimentavlagringar inbäddade i mynningen av en fjord i Ishavet på Grönlands nordligaste punkt.
För två miljoner år sedan varierade klimatet på Grönland mellan arktiskt och tempererat. Trots att tidsepoken kallas för istid var temperaturen på Grönland då mellan 10 och 17 grader varmare än idag. Under en av de tempererade perioderna byggdes sedimentet upp, meter för meter, i en grund vik.
Renar, harar – och mastodonter
Det dna som funnits visar ett två miljoner år gammalt ekosystem. Enligt forskarna bevisar det förekomsten av djur, växter och mikroorganismer på Grönland, inklusive renar, harar, lämlar, björkar och poppelträd.
Enligt forskarna går det även att utifrån dna:t se att mastodonter, ett däggdjur från istiden, strövade omkring på Grönland innan arten senare dog ut. Tidigare har man inte trott att de elefantliknande djuren förekom på Grönland, så långt bort från deras kända ursprung i Nord- och Centralamerika.
Klurig process
Processen att låsa upp dna-fragmentens hemligheter var tidskrävande. Först fastställde forskarna att det faktiskt fanns dna gömt i sedimenten, därefter var de tvungna att extrahera det för undersökning.
De jämförde sedan varje enskilt fragment med ett omfattande bibliotek av dna som samlats in från dagens djur, växter och mikroorganismer. En bild började framträda som visade upp dna från förhistoriska träd, buskar, fåglar, djur och mikroorganismer.
Ian Snowball, forskare vid Uppsala universitet, åldersbestämde Kap København-formationen. Detta skedde med hjälp av så kallad paleomagnetism, en metod som kan användas för att fastställa geologisk ålder.
40 forskare från Danmark, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Norge, USA och Tyskland deltog i projektet.
Vetenskaplig artikel:
A 2-million-year-old ecosystem in Greenland uncovered by environmental DNA, Nature.
Kontakt:
Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet
ian.snowball@geo.uu.se
