Samarbetsproblem ökar risken för depression hos pappor

DepressionBarn och ungaPsykisk hälsaRelationer

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Oenighet och trassligt samarbete mellan föräldrarna kan leda till depression hos pappor under småbarnsåren. Det visar en ny studie vid Karolinska institutet.

Omkring tio procent av nyblivna pappor drabbas av en motsvarighet till förlossningsdepression. Tidigare studier visar också att barn som växer upp med deprimerade pappor löper högre risk för psykisk ohälsa och beteendeproblem i ungdomen.

Det är därför viktigt att identifiera faktorer som kan minska risken för depression hos pappor. Genom detta hoppas forskare kunna utveckla insatser som kan förebygga psykisk ohälsa hos både föräldrar och barn.

400 pappor i studie

I en studie vid Karolinska institutet rekryterades 429 pappor till småbarn upp till två års ålder via annonser på Facebook. Studiedeltagarna fick i enkäter uppskatta symtom på depression och hur väl deras samarbete med den andra föräldern fungerade.

Studien visade att risken för depression vid cirka två års ålder var som störst för papporna som hade haft mycket dåligt samarbete med den andra föräldern under barnets första levnadsår. Två tredjedelar av dessa pappor hade symtom på depression.

Depression påverkar samarbete senare

Pappor med ett bättre samarbete hade betydligt mindre ofta symtom på depression. Forskarna fann också ett samband mellan depression hos pappan tidigt i barnets liv och sämre samarbete mellan föräldrarna senare.

– Vi hittade dubbelriktade samband mellan depression och dåligt samarbete mellan föräldrarna, vilket betyder att dessa två erfarenheter tycks påverka varandra i båda riktningarna. Ett dåligt samarbete mellan föräldrarna hade dock en större påverkan på risken för depression än tvärtom, säger Michael Wells som är forskare vid Karolinska institutet.

Flera delar i föräldrasamarbete

I studien undersöktes samarbete mellan föräldrar kring omhändertagandet av deras barn. Samarbete mellan föräldrar antogs ha fyra delar:

Enighet/oenighet kring hur barnet ska uppfostras
Stöttning/motarbetande av den andres förmågor som förälder
Delade familjevärderingar
Arbetsfördelningen kring vem som gör vad med barnet

Screening kring föräldrasamarbetet

I Sverige screenas pappor för symtom på depression vid tre till fem månader efter födseln medan mammor screenas då barnet är sex till åtta veckor. Enligt forskarna kan det vara en god idé att komplettera dessa interventioner med ytterligare screening och stöd vad gäller samarbetet mellan föräldrarna.

– Vi har mycket att vinna som samhälle på att stötta föräldrarnas samarbete mer under de tidiga faserna av föräldraskapet. Ett sätt att göra det är att screena pappor för att se hur bra samarbetet fungerar under spädbarns- och småbarnsåren. Därefter kan vi erbjuda interventioner som kan förbättra samspelet och kommunikationen runt barnet, säger Michael Wells.

Så gjordes studien

Småbarnspapporna fick svara på flera enkäter. Data samlades in vid tre tillfällen, när barnen var i genomsnitt 8, 13 och 26 månader gamla. Cirka 20 procent av papporna rapporterade symtom på depression någon gång under datainsamlingen.

Studien har vissa begränsningar. Till exempel hade deltagarna högre inkomster och mer symtom på åtminstone lättare depression än befolkningen i stort.

Endast deltagare som identifierade sig som pappor ingick i studien och att det därför är oklart om resultaten även gäller andra föräldrar.