Svenska språket nämns ofta som en språngbräda till integration och inkludering, men en avhandling visar att nyanlända ungdomar möts av flera hinder. Inte minst har språknybörjarna svårt att hitta meningsfulla sammanhang och någon att prata svenska med.
En avhandling vid Umeå universitet har tittat på faktorer som påverkar nyanländas möjligheter att lära sig svenska.
Forskaren Andreas Nuottaniemi lyfter fram att politiska förslag som syftar till att ställa högre krav på migranter och deras barn har duggat tätt, till exempel språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening och språkförskolor.
– Ett underliggande antagande bakom kraven är att vad som i första hand saknas är de nyanländas motivation att lära sig svenska. Om bara människor ansträngde sig mer skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks många debattörer och politiker mena, säger Andreas Nuottaniemi som är språkdidaktiker vid Umeå universitet.
Både förenklat och missvisande
Han har följt och samtalat med en grupp ungdomar på ett språkintroduktionsprogram i norra Sveriges inland över en längre tid. Enligt Andreas Nuottaniemi finns en risk att den samtida kravretoriken blir förenklad och missvisande.
– Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att språket – det vill säga svenska – är den nyckel som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering, säger han och fortsätter:
– Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla resurser.
Skuldbelägger sig själva
Vad båda dessa perspektiv tenderar att missa är att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser. Inte minst är tillgången till meningsfulla sammanhang för interaktion – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk man lär sig.
– Att hela tiden få höra att de behöver prata mer svenska, samtidigt som det inte finns tillräckligt många människor i deras omgivning som vill samtala med dem på jämlik grund, gör att ungdomarna i studien ofta skuldbelägger sig själva för vad de ser som en misslyckad språkinlärning, samtidigt som deras vilja att investera i språkutvecklingen minskar, säger Andreas Nuottaniemi.
Avhandling:
Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid, Umeå universitet.
Kontakt:
Andreas Nuottaniemi, doktorand vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet, andreas.nuottaniemi@umu.se
