Ett enkelt salivprov som spårar molekyler i hjärnan kan upptäcka alzheimer och parkinson – långt före symtom visar sig. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet.
Alzheimers och Parkinsons sjukdom är två av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som leder till nedbrytning av hjärnans nervceller. Sjukdomarna drabbar tusentals personer årligen och när diagnosen ställs kan skadorna i hjärnan ha gått långt.
Nu föreslår forskare vid Luleå tekniska universitet en ny screeningmetod för tidig upptäckt av sjukdomarna. Genom ett enkelt salivprov kan molekyler som kommer från hjärnan analyseras.
Tidig diagnos viktig
Med metoden skulle det kunna bli möjligt att ställa en diagnos av sjukdomarna upp till tio år innan de första symtomen visar sig.
– De här sjukdomarna påverkar livet väldigt mycket för många. Ett salivprov är en enkel metod som skulle kunna leda till tidig diagnos. Det ger möjligheten att sätta in tidiga åtgärder för individen och göra stor skillnad i deras liv. Det ger också möjlighet att förstå sjukdomen bättre vilket kan leda till nya läkemedel, säger Vaibhav Sharma, forskare i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet.
Bubblor i nanostorlek
Metoden tar hjälp av exosomer – små bubblor i nanostorlek som utsöndras från kroppens celler.
När exosomerna först upptäcktes på 1980-talet trodde man att innehållet i bubblorna var skräp som cellerna gjorde sig av med. Senare års forskning har visat att den huvudsakliga uppgiften för exosomer är att bära information mellan celler, ungefär som en slags flaskpost i nanoskala. Flaskposten når rätt mottagare genom proteiner på utsidan. De känns igen av andra celler och fungerar alltså som en slags adresslapp.
Mellan hjärnan och resten av kroppen finns blod-hjärnbarriären, ett skydd för hjärncellerna som gör att stora molekyler inte kan ta sig in eller ut. Men exosomer är så små att de kan passera barriären och berätta vad som pågår i hjärnan.
Forskarna har nu kunnat visa att parkinson och alzheimer kan diagnostiseras genom att analysera exosomer i saliv. Genom att använda sig av exosomens adresslapp – proteinet på utsidan – kan de urskilja vilka exosomer som kommer från hjärnceller.
Genom att mäta bubblornas rörelser med laser har forskarna analyserat mängd och storlek. Exosomerna kan på så sätt säga om det finns tecken på sjukdom, och ge indikationer om hur långt sjukdomen gått.
Kan utvecklas för ALS
Tekniken som forskarna använder är redan tillgänglig men tillämpningen är ny. Forskarna har fokuserat på parkinson och alzheimer, men det skulle även vara möjligt att utveckla metoden för fler neurologiska sjukdomar, till exempel ALS.
– Det som driver oss är möjligheten att upptäcka sjukdomarna så tidigt som möjligt. Vi vet sedan tidigare att de molekylära nedbrytningsprocesserna börjar långt innan symtomen visar sig. Det här är en metod som potentiellt kan upptäcka förändringarna innan hjärnan brutits ned så mycket att medicinering blir svårare. Det finns möjlighet att det även skulle kunna användas som screeningverktyg, säger Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet.
Studie:
Employing nanoparticle tracking analysis of salivary neuronal exosomes for early detection of neurodegenerative diseases, Translational Neurodegeneration.
Kontakt:
Vaibhav Sharma, forskare i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet,
vaibhav.sharma@ltu.se
Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet,
fredrik.nikolajeff@ltu.se
