Barn som bor varannan vecka hos en förälder mår inte sämre än barn som bor med båda föräldrarna. Växelboende kan också innebära en bättre relation med föräldrarna, visar en avhandling.
Nästan vart fjärde barn i Sverige har varit med om att föräldrarna separerar eller skiljer sig.
Tidigare studier har visat att föräldrars separation generellt har en negativ effekt på välbefinnandet både under barndomen och i vuxen ålder. Men forskning visar också att för vissa barn kan det till och med vara positivt om föräldrarna går skilda vägar.
Skillnader bland barn till separerade
Forskaren Eva-Lisa Palmtag, som skrivit en avhandling i sociologi, menar att det är viktigt att se gruppen barn till separerade föräldrar som en heterogen grupp. Hur barn påverkas beror nämligen på många olika omständigheter.
Hennes studier visar att det går ungefär lika bra för barn som bor i växelvis boende jämfört med barn som bor med båda sina föräldrar.
– Barn i växelvis boende tenderar också att ha en bättre relation med båda föräldrarna jämfört med dem som bor mestadels eller enbart med den ena föräldern, säger Eva-Lisa Palmtag vid Stockholms universitet.
Växelvis boende inte svårt
Avhandlingen utgår från Levnadsnivåundersökningen som görs på riksnivå och består av enkäter och intervjuer.
Eva-Lisa Palmtag har bland annat tittat på hur barn och vuxna vars föräldrar separerat i barndomen beskriver sin hälsa, men också hur kontakten och relationen till båda föräldrarna ser ut.
Var tredje barn har växelvis boende
Historiskt sett har barn till separerade oftast levt med mamman. Idag lever cirka vart tredje barn till separerade i växelvis boende med både mamma och pappa. Parallellt med den pågående normförändringen i samhället hörs dock fortfarande en del kritiska röster mot denna boendeform.
– Det finns ju de som menar att växelvis boende är väldigt jobbigt för barnen men så verkar inte vara fallet i genomsnitt, vilket min och tidigare forskning visat, säger Eva-Lisa Palmtag.
Konflikter påverkar mest
Studien visar att allvarliga konflikter mellan föräldrarna tycks påverka barn mer i familjer där föräldrarna fortsätter att leva ihop, jämfört med barn där föräldrarna har separerat. Det finns alltså ett samband mellan föräldrarnas konflikter i barndomen i familjer där föräldrarna fortsatt leva ihop och ett lägre välbefinnande hos barnet som vuxen.
Men ett liknande samband fanns inte hos gruppen där föräldrarna har separerat.
– Då kan man tänka på det här som folk ofta slänger ur sig, att ”vi ska hålla ihop för barnens skull”, att det kanske inte alltid är så bra. Inom separerade familjer är det mer betydelsefullt för hälsan ifall en eller båda föräldrarna haft en konflikt med barnet, än föräldrarnas konflikt sinsemellan. Konflikt mellan barn och förälder kan i sin tur vara en så kallad ”spillover-effekt”, från föräldrarnas konflikt, säger Eva-Lisa Palmtag.
Barnen bör stöttas vid konflikter
Hon betonar vikten av informationssamtal som kommuner erbjuder föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge efter en separation, men barnen borde inkluderas mer i dessa samtal.
– Det är viktigt att man inte glömmer bort barnens roll i det hela, att försöka hjälpa och stötta barnen att hantera konflikter och inte bara inom föräldraparet.
Mer om avhandlingens studier
Alla tre delstudier i avhandlingen bygger på Levnadsnivåundersökningen, LNU, som gjort mellan åren 2000 och 2010. Två av delstudierna utgår från hur barn som upplevt en skilsmässa eller separation i barndomen svarade när de blivit vuxna, medan den tredje delstudien undersöker hur barnen upplever sin situation här och nu. Här ingår svar från barn mellan 10 och 18 år.
Studie:
Breaking down break-ups. Studies on the heterogeneity in (adult) children’s outcomes following a parental separation, Stockholms universitet.
Kontakt:
Eva-Lisa Palmtag, doktor vid institutet för social forskning, Stockholms universitet, eva-lisa.palmtag@sofi.su.se
