Husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret, menar forskare vid Försvarshögskolan. Till exempel bör hunden kunna hänga med till skyddsrummet vid krig.
För många människor är husdjur mycket viktiga. Många människor som flyr krig, till exempel kriget i Ukraina, tar exempelvis med sig sina husdjur på flykten.
I en ny vetenskaplig artikel analyseras nu hur totalförsvaret utmanas vad gäller djuren.
Det är totalförsvaret
Den samlade verksamheten för hela försvaret kallas totalförsvaret. Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner, demokratin och mänskliga rättigheter.
Försvarsmakten är den militära delen av totalförsvaret som kan använda väpnad strid för att försvara landet och avskräcka från angrepp.
Den civila delen består av statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag och frivilligorganisationer som får samhället att fungera även vid kriser och konflikter. Det civila och militära försvaret samarbetar för att tillsammans skydda och försvara landet.
Källa: Försvarsmakten
Relationen mellan människa och djur har i hög grad förändrats sedan kalla kriget, då totalförsvaret senast organiserades.
– Våra relationer till djur är mycket mer individualiserade, i alla fall när det gäller våra husdjur. Men det är inget man tar hänsyn till i dagens totalförsvarskontext, säger Arita Holmberg, universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Få lämnar husdjuren ensamma
I dag skulle nog få djurägare låta husdjur klara sig på egen hand hemma vid händelse av kris eller krig, som till exempel rekommenderas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eftersom husdjur inte får tas med till skyddsrum.
Forskarna bakom den nya artikeln har velat utforska områden där djurens relationer med människor kan tänkas resa frågor och komma i konflikt med delar av totalförsvaret.
De områden som analyseras i artikeln handlar om synen på säkerhet, juridik i kris och krig samt utvecklingen av den sociala relationen mellan människa och djur.
Traditionellt fokus på staten och territoriet
Resultaten pekar bland annat på att totalförsvaret fortfarande har en traditionell syn på säkerhet – med fokus på staten och territoriet. De pekar också på att ett totalförsvar som är utformat utifrån dessa premisser riskerar att stå inför utmaningar, bland annat en bristande legitimitet hos befolkningen.
– Skydd av djur och natur är en aktuell fråga, och det finns ingen anledning att tro att den skulle bli mindre angelägen under kris och krig, säger Arita Holmberg.
Djurens roll behöver diskuteras
Att totalförsvarsjuridiken inkluderar de normativa samhällsförändringar som sker är viktigt för att behålla legitimiteten och försvarsviljan hos befolkningen.
– Därför behöver vi diskutera djurens rättigheter, deras roll som säkerhetssubjekt och människors ansvar för djuren, säger Arita Holmberg.
Hur borde då totalförsvaret vara utformat för att även ta hänsyn till djur?
– Till att börja med skulle djur behöva inkluderas som referensobjekt för säkerhet i den försvarspolitiska diskursen, och ges skydd inom ramen för totalförsvaret på samma sätt som civilbefolkningen, säger Arita Holmberg.
Hunden får plats i skyddsrummet
Det betyder att även djur bör inkluderas i totalförsvaret och tas med i planeringen, till exempel när det gäller plats i skyddsrum eller i samband med evakueringar.
Även om det kanske låter kontroversiellt att inkludera djur i totalförsvaret menar hon att det i praktiken inte skulle ändra så mycket.
– De internationella erfarenheter som finns av kriser och krig tyder på att civilbefolkningen, och i många fall myndigheter, försöker göra allt de kan för att skydda sina djur. Vad som kan framstå som en radikal tanke kanske inte är så främmande när situationen väl uppstår.
Text: Josefin Svensson
Vetenskaplig artikel:
Människans sociala relationer med djur. En utmaning för totalförsvaret?, Sociologisk Forskning.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Försvarshögskolans webbsida.
