Heja kungen eller heja demokratin? Bilden av det förflutna förändrades mycket under 1800-talet och fram till sent 1900-tal i Sverige. Det visar en avhandling som tittar på hur frihetstiden och Gustav III:s regeringstid har beskrivits.
Vid sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fungerade frihetstiden i Sverige, i historieskrivningen, som ett varnande exempel på farorna med partistyre och en svag monarki.
Det var en konservativ, kungavänlig, berättelse om de epokerna som rådde då, konstaterar Daniel Andersson, doktorand i historia vid Umeå universitet.
Men sedan händer något.
Demokratin lyfts fram
– I mitten av 1900-talet börjar det svänga på allvar i det historiska minnet av epokerna och en proparlamentarisk och demokratiideologisk berättelse får en allt starkare ställning. I denna berättelse framställs frihetstiden som föregångaren till det sunda demokratiska och parlamentariska statsskicket i samtiden.
Daniel Andersson säger att bilden av Gustav III:s tid också förändras och att kungen alltmer framställs som en reaktionär envåldshärskare.
– Gustav III:s regeringstid beskrivs också som ett hinder som stod i vägen för en önskvärd social och politisk utveckling som man menar hade startat under frihetstiden.
Historien befäster ideal
Den här typen av historieberättelse, menar Daniel Andersson, befäster demokratiska ideal på 1900-talet genom att lyfta fram parlamentariska och demokratiska traditioner i Sveriges historia.
Och under 1960-talet och 1970-talet blir den proparlamentariska och demokratiideologiska berättelsen alltmer framträdande i historieläroböcker och i pressens historieförmedling.
Viktigt för det offentliga minnet
Daniel Andersson sammanfattar med att peka på hur olika varianter av den proparlamentariska och demokratiideologiska berättelsen dominerar i slutet av 1900-talet i både historieläroböckerna och i pressen. Skiftet från en dominerande berättelse till en annan tyder på att forskningsberättelsernas politiska tillämpbarhet i olika tider har en stark inverkan på förändringen av det offentliga minnet av historiska epoker.
Avhandling:
Berättelser om 1700-talet. Frihetstiden och Gustav III:s regeringstid i svensk historiekultur från 1870-tal till 1990-tal, Umeå universitet.
Kontakt:
Daniel Andersson, doktorand
daniel.andersson01@umu.se
Bild: Via Wikimedia commons, licens: public domain. Tavlan föreställande Gustav III:s kröning finns på Nationalmuseum i Stockholm.
