Äter du fryspizza och choklad till middag finns risken att du sover sämre jämfört med om du ätit en nyttig laxpytt. Det framgår av ett sömnexperiment vid Uppsala universitet. De deltagare som åt en jämförelsevis onyttig mat fick ytligare djupsömn än andra.
15 unga män utan sömnproblem deltog i studien i Uppsala. De delades upp i två grupper där varje grupp, under en veckas tid, åt exakt den mat som forskare hade gett instruktioner om. Deltagarna hade också fått instruktioner om hur mycket de fick äta. Tanken var att alla skulle äta sig lagom mätta.
Yoghurt och lax på menyn
Den ena gruppen åt följande mat varje dag i en vecka: Förhållandevis mager yoghurt samt müsli till frukost, pasta med gröna ärtor till lunch och laxpytt till middag.
Den andra gruppen åt fetare yoghurt samt sötare müsli till frukost, pasta med färdigköttbullar och ketchup till lunch samt fryspizza och en bit söt choklad till middag.
Idén var att mäta huruvida maten påverkade sömnen på något vis. Tidigare studier, gjorda på andra sätt, har indikerat att det kan vara så.
Sov med elektroder på huvudet
För att mäta sömnen under veckan bar deltagarna aktivitetsmätare samt skrev ned uppgifter om sin sömn i en dagbok. På så sätt visste forskarna bland annat hur mycket deltagarna hade sovit.
Men det gick inte att på detta vis mäta kvaliteten på sömnen och hur olika skeden i sömnen såg ut. Därför fick deltagarna, efter avslutad matvecka, tillbringa två dygn i ett sömnlabb. Där sov de med elektroder på huvudet så att forskarna kunde mäta deras hjärnaktivitet med EEG.
Djupsömnen skilde sig åt
Resultatet: Deltagarna sov lika länge under hela perioden, både hemma och i labbet, oavsett vad de hade ätit. De tillbringade också lika lång tid i olika sömnstadier.
Men djupsömnen skilde sig åt. Djupsömnen blev ytligare hos dem som hade ätit den mer onyttiga maten, alltså fryspizza, färdigköttbullar och så vidare. Det syntes även under det sista dygnet, då deltagarna hade avslutat sina respektive dieter och börjat äta samma mat.
Samma vid insomni
Sådana här förändringar av djupsömnen kan även ses hos människor efter en viss ålder samt hos dem som har sömnsvårigheter av typen insomni, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.
– Vid sådana tillstånd kan det hypotetiskt sett, ur ett sömnperspektiv, kanske vara av större vikt att vara noggrann med kosten, säger han.
Okänt exakt hur maten kan påverka
Forskarna vet inte om en förändrad sömnkvalitet, som den i studien, påverkar funktioner i vardagen. Det vore intressant, menar forskarna, att göra test som visar om exempelvis minnesfunktioner kan påverkas. Sådana funktioner styrs i hög utsträckning av sömnen.
– Minst lika intressant vore att förstå hur länge påverkan på sömnen kan sitta i. I dag vet vi inte heller vilket eller vilka ämnen i den onyttigare kosten som resulterade i mer ytlig djupsömn, säger Jonathan Cedernaes.
Han säger att det finns flera möjliga förklaringar.
– Djurstudier har visat att det går att påverka sömnen med socker. Det kan också vara fettmolekyler som påverkar. Eller kanske fibrer, som gör att det bildas signalsubstanser i tarmen. Vi vet inte ännu.
Finns någon evolutionärt inriktad förklaringsmodell?
– Det man kan säga ur den aspekten är väl att våra hjärnor egentligen inte är skapta för den fett- och sockerrika mat vi har idag. Det ser vi ju på olika sätt i hela världen, med olika sjukdomar som påverkas av det vi äter.
Det hade varit intressant att höja både socker- och fettinnehållet i ”onyttig-maten” i den aktuella studien, säger Jonathan Cedernaes. Kanske hade det kunnat kopplas till ännu mer uttalade effekter på sömnen. Men det var ändå bra att studien blev som den blev, tycker han.
– Tanken var att den onyttiga kosten skulle kunna vara en kost som många i samhället kan tänkas äta till vardags. Den påminner på sätt och vis om många studenters fattigmanskost, till exempel. Nyttigare mat är ju tyvärr ofta dyrare.
Text: Uppsala universitet samt forskning.se
Läs också: Då är kaffe som nyttigast, enligt forskarna
Tuff barndom bakom många sjukdomar
Sluta banta, ät rätt i stället
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi, vid Uppsala universitet
jonathan.cedernaes@mcb.uu.se
