Är livet som talgoxe i stan ett rätt okej liv, måntro? Enligt en studie från Lunds universitet har talgoxar i stadsmiljö lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar.
Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har en stor förmåga att anpassa sig till människans miljöer.
Lägre nivå av stresshormon
Omfattande vintermatning gör att talgoxpopulationerna är tätare i stadsmiljöer. Men trängseln verkar inte leda till högre stressnivåer, enligt en studie vid Lunds universitet. Tvärtom uppvisar stadstalgoxarna lägre nivåer av stresshormon jämfört med talgoxe-kusinerna från skog och landsbygd.
– Talgoxens höga kognitiva förmåga gör den mycket anpassningsbar och de urbana talgoxarna verkar ha anpassat sig så bra till den nya miljön att de inte blir stressade av den höga populationstätheten. En alternativ förklaring är att det var de mest flexibla och smarta individerna som från början lyckades kolonisera urbana miljöer, säger Anders Brodin, biolog vid Lunds universitet.
Hormon mättes i stjärtfjädrar
I studien jämförde forskarna halterna av stresshormonet kortikosteron hos talgoxar i olika urbana miljöer, exempelvis parker och villaträdgårdar, med talgoxar i skogsmiljö. Hormonnivån mättes i stjärtfjädrarna.
– Dessa växer ut under två till tre veckor under slutet av sommaren och början av hösten vilket ger oss ett bra mått på den genomsnittliga hormonnivån under en sammanhängande period, säger Anders Brodin.
– Under den här tiden bildas vinterflockarna och då är hög rang viktigt för att överleva vintern. Detta gör att det blir många skärmytslingar när individerna ska inordna sig i flocken.
Vanlig gäst vid fågelbord
Det är viktigt att förstå hur urbanisering påverkar olika djurarter, menar forskarna. Talgoxen är intressant bland annat eftersom den är vanlig vid fågelborden.
– Att ha småfåglar i trädgården är en trivselfaktor för många människor och vår studie tyder på att fågelmatning är mycket viktig för att arter som talgoxen ska kunna leva nära oss, säger Anders Brodin.
Vetenskaplig artikel:
Feather corticosterone reveals that urban great tits experience lower corticosterone exposure than forest individuals during dominance-rank establishment, Conservation Physiology.
Kontakt:
Anders Brodin, Biologiska institutionen, Lunds universitet
anders.brodin@biol.lu.se
