Resistensgener mot antibiotika finns i bakterier nästan överallt, inklusive i och på människor, enligt en ny studie.
– Dessa gener kan utgöra ett tidigare förbisett hot mot mänsklig hälsa, säger Erik Kristiansson, professor vid Chalmers.
Antibiotikaresistens är enligt världshälsoorganisationen, WHO, ett av de största hoten mot global hälsa eftersom resistensen gör att antibiotika-läkemedel inte biter. Uppskattningsvis dör varje år 700 000 människor i infektioner som har orsakats av antibiotikaresistenta bakterier.
Prover från reningsverk, jord och människor
Forskning hittills har i regel fokuserat på att hitta och kartlägga de resistensgener som redan är vanliga i sjukdomsalstrande bakterier. I den nya studien har forskare i stället analyserat en stor mängd DNA från bakterier för att kartlägga nya former av resistensgener och se hur vanliga de är.
Forskarna studerade tusentals bakterieprover från olika miljöer. Det handlar om prover från bland annat reningsverk, jord och människor.
Finns nästan överallt
Det visade sig att resistensgener mot antibiotika finns hos bakterier i nästan alla miljöer – inklusive i och på människor. Nya resistensgener hittades också i sjukdomsalstrande bakterier.
Forskarna såg att resistensgener hos bakterier som lever på och i människor och miljön var tio gånger fler än de som hittills varit kända. Och av de resistensgener som fanns hos bakterier i och på människor var 75 procent inte alls kända sedan tidigare.
– Vi har identifierat nya resistensgener i många miljöer där de hittills har varit oupptäckta. Dessa gener kan utgöra ett tidigare förbisett hot mot mänsklig hälsa, säger Erik Kristiansson, professor vid Chalmers.
– Före studien fanns ingen kunskap alls om dessa nya resistensgeners förekomst. Antibiotikaresistens är ett komplicerat problem, och vår studie visar att vi behöver fördjupa förståelsen för hur bakterier utvecklar resistens och vilka resistensgener som kan utgöra ett hot i framtiden.
Nytt projekt följer utvecklingen
I ett nytt internationellt forskningsprogram ska forskarna nu ta prover från bland annat avloppsvatten, jord och djur för att få en bild av hur antibiotikaresistens sprids mellan människor och miljön, säger Johan Bengtsson-Palme vid Chalmers.
– Med de tekniker vi har utvecklat gör vi det möjligt att följa dessa nya resistensgener i miljön och förhoppningsvis kan vi upptäcka dem i sjukdomsalstrande bakterier innan de hinner ställa till med utbrott i sjukvården.
Så gjordes studien
Forskarna använde DNA från två offentliga databaser. Den ena, ResFinder, innehåller ett par tusen tidigare kända gener för antibiotikaresistens hos bakterier. Dessa har forskarna utökat med en stor mängd nya resistensgener som de har hittat genom analys av bakterie-DNA. Sammantaget uppgår de kända och nya resistensgenerna till 20 000 gener.
Den andra databasen, MGnify, innehåller stora mängder bakterie-DNA från källor som bakterier som lever på och i, som människor, reningsverk, jord och vatten. Dessa analyserades för att undersöka hur vanliga de olika resistensgenerna var i bakteriernas DNA. Totalt analyserade studien 630 miljarder DNA-sekvenser och det visade sig att de nya resistensgenerna finns i nästan alla miljöer.
Metoden som har använts kallas metagenomik. Det är en metod för att studera metagenom, vilket är den samlade genuppsättningen hos alla olika organismer i ett visst prov eller inom en viss miljö. Med hjälp av metoden går det att studera även mikroorganismer som inte kan odlas i ett labb.
Källa: Chalmers och Göteborgs universitet
Läs också: Medicin mot adhd – hur påverkar den kroppen?
Tuff barndom bakom många sjukdomar
Luftföroreningar kan ge inflammation i kroppen
Vetenskaplig artikel:
Latent antibiotic resistance genes are abundant, diverse, and mobile in human, animal, and environmental microbiomes, Microbiome.
Kontakt:
Erik Kristiansson, professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborg universitet
erik.kristiansson@chalmers.se
