Trötta tonåringar vill att vuxna skärper sömnrutiner

Sömnbrist hos unga klassas som ett folkhälsoproblem och runt 30 procent av svenska ungdomar bedöms idag ha någon form av sömnproblem.

Koppling till skolprestationer

I sin doktorsavhandling har sömnforskaren Gita Hedin studerat unga, sömn och sömnbrist. I en av studierna, där 1 500 ungdomar i åldern 15 till 17 år deltog, undersöktes bland annat kopplingen mellan insomnisymtom och skolprestationer.

– Vi såg bland annat ett samband mellan sömnproblem och underkända betyg. Men också att ungdomar som sov otillräckligt använde både alkohol och tobak i större utsträckning, säger Gita Hedin, som är lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Fysisk aktivitet är viktigt

Fler pojkar än flickor uppgav att de hade sömnproblem. Det förvånade eftersom flickor i tonåren relativt oftare än pojkar uppger sömnproblem. Men pojkarna i just denna studie var mindre fysiskt aktiva än flickorna. Det kan vara en förklaring, eftersom fysisk aktivitet under dag­en är kopplat till bättre sömn.

Det visade sig även att in­aktiva ungdomar som uppgav en lägre självskattad hälsa hade mycket större sanno­likhet att ha sömn­problem, oavsett om det var flickor eller pojkar.

Så mycket behöver de sova

Enligt Gita Hedin behöver en tioåring sova cirka 10 till 11 timmar per dygn och en ton­åring cirka 8 till 9 timmar.

Men få får sin tillräckliga sovdos. Tendensen är också att människor sover allt mindre. Vi sover en hel timme mindre än för hundra år sedan, trots att de grundläggande behoven är ungefär desamma.

– 24-timmarssamhället är här för att stanna och vi måste hitta ett sätt att leva i det. Där ingår att skapa en miljö som främjar god sömn för alla och som tar hänsyn till olikheter. Exempelvis ungdomars specifika sömnbehov, säger Gita Hedin.

– Att tonåringar är kvällspigga och morgontrötta är ju biologiskt. Det rår de inte för. Därför behöver de kanske extra stöd från vuxna i denna ålder.

Det finns studier, med positiva resultat, där man har senarelagt skolstarten på morgonen för att ta hänsyn till morgontrötta tonåringar.

– Men detta kräver att även vuxenvärlden anpassar sig, vilket jag tyvärr ibland tror är svårare att få till, säger Gita Hedin.

Hjälp med sömnen önskas

I en studie undersöktes upplevelser hos ungdomar i åldern 16 till 18 år.

– Det mest slående var hur intresserade de var av att prata om sömn. Det fanns liksom ett uppdämt behov och många upplevde att deras föräldrar och andra vuxna inte tog sig tid att lyssna på dem om deras sömnproblem, säger Gita Hedin.

Av ungdomarnas svar framkom tydligt hur viktigt de själva tycker att fysisk aktivitet är, för sömnen. De uppgav att rörelse tröttar ut dem på ett behagligt sätt som skapar ett välbefinnande.

Förstår kopplingen till skärmar

Ungdomar sa även att de önskade mer rörelse under skoltid, just för de positiva sömneffekterna. Som ett hinder tog de upp bruket av digitala skärmar. Exempelvis uppgav ungdomarna att sociala medier varvar upp dem mentalt och skapar oro och jobbiga tankar om livet.

Ungdomar förstår mycket väl kopplingen mellan dålig sömn och skärmanvändning, säger Gita Hedin.

– De flesta säger också att de vill att föräldrarna ska bestämma åt dem. Så ett tips jag vill skicka med till föräldrar är: Sluta inte stötta era barn om att de ska stänga av sina mobiler och paddor i god tid innan de släcker.

Forskning med mobilstopp

I ett kommande projekt kommer Gita Hedin och forskarkolleger från andra läro­säten göra två studier på flera högstadieskolor i Sverige. Det handlar om schemalagd sömnundervisning och om mobilstopp en timme före läggdags.

– Det finns studier som pekar på att man får 10-20 minuters mer sömn per natt om man lägger ifrån sig mobilen i tid. Det kan verka lite, men i det långa loppet har det stor betydelse, säger Gita Hedin.

Text: Magnus Erlandsson

Artikeln har tidigare publicerats i Vetenskap och Hälsa.

Mer i ämnet från Vetenskap och Hälsa: Hjälp tonåringen sova gott.

Läs också: Maten du äter kan försämra din djupsömn  
Mobilen – hur påverkar den unga?