Kroppskameror på ordningsvakter – en utveckling att hålla ögonen på

Så kallade kroppskameror har nyligen införts för poliser i yttre tjänst. Och kamerorna, som ofta sitter på bröstkorgen utanpå uniformen, blir allt vanligare hos ordningsvakter.

På senare år har ordningsvakter fått allt fler uppdrag att upprätthålla ordning vilket har gjort dem till en mer utsatt yrkesgrupp.

Cecilia Hansen Löfstrand, docent i sociologi, har i en rapport fokuserat på användningen av kroppsburna kameror hos ordningsvakter. I intervjuer framkommer att det finns olika, och ibland motstridiga, användningsområden för kroppskamerorna. Det finns också möjliga risker.

Kameror kan avstyra stök

Ett syfte med kamerorna, enligt rapporten, är att skydda ordningsvakter mot hot och våld. Personer som förväntas ställa till med oordning kan med kamerans hjälp förmås att avlägsna sig – antingen genom att ordningsvakten faktiskt spelar in, eller genom att låta andra tro att inspelning sker.

Ordningsvakter upplever att kameran lugnar ned aggressiva personer och fungerar avvisande, säger Christel Backman, docent i sociologi och medförfattare till rapporten.

– När hotfulla situationer inte kan undvikas används den i stället för att dokumentera vakternas utsatthet. Möjligheten att få erkännande som brottsoffer ses som en viktig del i arbetet med att förbättra arbetsmiljön inom branschen.

Sätt att motbevisa anklagelser

Att bära kamera har också blivit ett sätt för vakter att hantera misstro och ifrågasättanden från allmänheten.

– Den kan användas för att motbevisa anklagelser om felaktig eller brottslig tjänsteutövning. Det förekommer också att dold inspelning används mot grupper som inte erkänner ordningsvakter som legitim ordningsmakt, säger Christel Backman.

Kameror övervakar även vakter

Men vad gäller ordningsvakternas arbetsmiljö finns inte bara positiva konsekvenser. I rapporten visar forskarna att vissa arbetsgivare förespråkar kroppskameror som ett sätt att kontrollera de anställda. Via kamerorna kan anställda disciplineras och hållas ansvariga för sina handlingar på ett nytt sätt.

– Det finns en oro bland ordningsvakter för hur arbetsgivare och rättsväsendets aktörer ska tolka deras ageranden inspelade med kroppskameran, säger Cecilia Hansen Löfstrand.

Risk att arbetsgivare snålar

Vakter som inte vill bära kamera kan även bli misstänkliggjorda av chefer och kollegor eftersom oviljan kan tolkas som att de har något att dölja.

Forskarna har också sett att kameror kan bli ett sätt för arbetsgivare att spara pengar. En anställd med kamera kan anses kunna göra det arbete som tidigare gjordes av två medarbetare.

Möjliga risker för rättssäkerheten

Rapportförfattarna menar att säkerhetsbranschen och i förlängningen lagstiftarna bör vara vaksamma på utvecklingen, speciellt kring hur kroppskameran används i brottsbekämpande syfte.

– Att som ordningsvakt till exempel samla bevis för en eventuell framtida polisutredning genom dolda ljud- och bildupptagningar är tveksamt ur både ett etiskt perspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv, säger Cecilia Hansen Löfstrand.

Svårt att sia om utvecklingen

Även om teknologin införs med den bästa av intentioner går det enligt forskarna aldrig på förhand att veta vilka syften som kommer att styra användningen i praktiken, eller vilka användningsområden som utvecklas med tiden.

– Införandet av övervakningsteknologi sker alltid i spänningen mellan kontroll och omsorg, säger Christel Backman.

Läs också: Därför blir protesterna allt hårdare
Så skör är vår demokrati
Ska brottslingens mognad avgöra straffet?

Rapport:

Patrullerande ordningsvakt: kroppskamera för skydd, kontroll och brottsbekämpning, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Cecilia Hansen Löfstrand, docent i sociologi, Göteborgs universitet
cecilia.lofstrand@socav.gu.se