Mönstret för naturens tidtabell har förändrats drastiskt under 15 år i den högarktiska delen av Grönland. Trenden med allt tidigare vårar har nu ersatts av en stor variation år från år. Det här kan få allvarliga konsekvenser för arternas möjligheter att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Arktiska organismer är väl anpassade till extrema klimatförhållanden och fenologin, det vill säga den säsongsbundna tidtabellen, hos de flesta arter följer noggrant lokala klimatförhållanden.
Långtidsobservationer av fenologin inom högarktiska ekosystem är däremot väldigt sällsynta. Den längsta tidsserien kommer från forskningsstationen Zackenberg på nordöstra Grönland.
Här har forskarna sedan 1996 registrerat tidpunkten för olika händelser i naturen, till exempel när fåglar lägger ägg, växter går i blom och insekter kläcks. Efter ett första decennium rapporterade de extremt snabba förändringar hos växter, insekter och fåglar. Kort sagt höll våren på att inträffa mycket tidigare för de flesta arter i regionen.
Fenologi – naturens egen tidtabell
Fenologi är en botanisk och zoologisk term för hur växter och djur förändras över årstiderna. Det handlar om årligt återkommande faser i naturen, till exempel lövsprickning, blomning, flyttfåglarnas ankomst och avfärd samt djurs vintervila och reproduktion. Källa: Wikipedia
Idag, med tillgång till ytterligare 15 års data, har forskarna upprepat sin analys. De upptäckte att det som de såg i början – det vill säga konsekventa trender mot allt tidigare vårar – hade förvandlats till oregelbunden variation.
Nytt mönster i klimatet
Forskarna förklarar detta mönster med en förändring av klimatförhållandena. Från klara trender mot tidigare vårar ses ett nytt mönster i klimatet, där förhållandena varierar kraftigt från ett år till ett annat.
Men enligt forskaren Niels Martin Schmidt vid Aarhus universitet i Danmark innebär avsaknaden av klara trender i olika organismers tidtabell inte att systemet har blivit stabilt.
– Tvärtom ser vi så stora skillnader i klimatförhållandena från ett år till ett annat att inga fenologiska trender längre är uppenbara. Men det vi också kan notera är att vissa organismer tycks närma sig gränsen för hur mycket de kan justera sin fenologi – och att de därmed inte kan hålla jämna steg med de stora fluktuationerna i framför allt temperatur, säger Niels Martin Schmidt.
Han menar att forskarnas senaste studie visar att klimatförändringar är mer än ”bara” fortsatt uppvärmning.
– I många ekosystem som Högarktis, är det klimatförändringen som avgör ekosystemets dynamik över tiden, och i slutändan hur detta Högarktis kan klara sig på en förändrad planet.
När arter når sina fenologiska gränser kan de råka i otakt med de klimatiska drivkrafterna, och detta kan i sin tur påverka interaktioner mellan arter.
– Det känsliga samspelet mellan till exempel blommor och pollinatörer är beroende av rätt timing, säger forskaren Tomas Roslin vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och fortsätter:
– På Zackenberg styrs tidpunkten för fenologiska händelser av klimatförhållanden. Men om tidpunkten för olika arter inte svarar på samma sätt på klimatförändringarna, ja då kanske de inte längre uppträder samtidigt. Detta kan vara skadligt för till exempel växtpollinering, som är en av nyckelfunktionerna i de flesta ekosystem.
Studien visar också att långtidsobservationerna av Arktis är värdefulla.
– Endast genom att hålla ett öga på hela arktiska ekosystem kan vi förstå den förödelse som det förändrade klimatet kan orsaka, säger Niels Martin Schmidt Schmidt som är chef för ekosystemövervakningen vid Zackenberg.
Vetenskaplig studie:
Little directional change in the timing of Arctic spring phenology over the past 25 years, Current Biology.
Kontakt:
Tomas Roslin, professor vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, tomas.roslin@slu.se
Niels Martin Schmidt, professor vid Institute for Ecoscience, Aarhus universitet,
nms@ecos.au.dk
