Skimrande diadem, dyrbara smycken och lyxig keramik. En svensk arkeologisk expedition på Cypern har upptäckt gravar där föremålen vittnar om stor rikedom hos ägarna.
− Med tanke på de rika gravgåvorna kan vi mycket väl tala om kungliga gravar även om vi idag inte vet så mycket om styrelseskicket av staden. Utan tvekan tillhörde de döda stadens styrelse, säger Peter Fischer som är professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.
Gravarna, som ligger utanför den 50 hektar stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern, består av underjordiska kamrar som nåddes via en trång gång från marken. Kamrarna var olika stora, med mått upp till 4 x 5 meter.
Mer än 500 föremål
Den svenska expeditionen har grävt i bronsåldersstaden nära Larnaka sedan 2010. Även tidigare har forskarna hittat kammargravar med värdefulla gravgåvor. Det som skiljer de nyupptäckta kammargravarna från de som tidigare grävts ut är mängden föremål och kvaliteten.
− Sammanlagd hittade vi mer än 500 kompletta föremål fördelade på två gravar. Många av föremålen är av ädla metaller och stenar samt elfenben och lyxig keramik.
Importerades från många länder
Ungefär hälften av föremålen har importerats från närliggande kulturer. Guld och elfenben kom från Egypten. Ädla stenar, som blå lapis lazuli, mörkröd karneol och blågrön turkos, importerades från Afghanistan, Indien och Sinai. Det finns även föremål av bärnsten från Östersjöområdet.
Gravarna hittades med hjälp av magnetometrar, en typ av mätinstrument som kan producera bilder som visar vad som finns ungefär ner till två meter från ytan.
− Vi jämförde platsen där trasig keramik genom jordbruk hade plöjts fram med magnetometerkartan som visade stora hålrum en till två meter under ytan. Det ledde till att vi fortsatte undersökningen av området och hittade gravarna, säger Peter Fischer.
Dyrbara smycken i gravar
Bland flera välbevarade skelett i gravarna fanns en kvinna omgiven av ett tiotal keramiska kärl, smycken och en rund spegel av brons som en gång i tiden var polerad. Bredvid henne låg ett ettårigt barn med en leksak av keramik.
− Ett flertal individer, båda kvinnor och män, bar diadem och några hade halskedjor med hängsmycken av yppersta kvalitet, sannolikt tillverkade i Egypten under den 18:e dynastin med faraoner som Thutmosis III och Eknaton med hans hustru Nefertiti.
På diademen finns präglade bilder av tjurar, gaseller, lejon och blommor. Majoriteten av de funna keramiska kärlen är importerades från det vi idag benämner Grekland. Expeditionen har även hittat krukor från Turkiet, Syrien, Palestina och Egypten.
Koppar bakom rikedom
Bland gravgåvorna fanns också vapen av brons, några av dem med elfenbensinläggningar och ett guldinfattat sigill av den hårda mineralen hematit med inristningar av gudar och härskare.
− Anledningen till att de begravda personerna var så rika var produktionen av koppar. Kopparmalm hämtades från de närliggande gruvorna i Troodos-bergen och renades i staden. Sedan exporterades den renade metallen i stora mängder från denna hamnstad till omkringliggande kulturer. Koppar var en viktig vara eftersom den tillsammans med tenn blir den hårda legeringen brons som har gett namnet till bronsåldern, säger Peter Fischer.
Mer om utgrävningarna:
Season 2023, Swedish Archaeology in Jordan, Palestine and Cyprus.Kontakt:
Peter Fischer, professor i arkeologi och expeditionens ledare, Göteborgs universitet, peter.fischer@gu.se
