Hur stor miljöpåverkan har hårborttagning med vax, laser eller engångsrakhyvel? En av våra vanligaste skönhetsrutiner har nu satts på prov i en studie.
Hållbarhetsforskare från Lund, Storbritannien och Italien har velat ökat förståelsen för hur stor miljöpåverkan en produkt har, och vad som ingår i en så kallad livscykelanalys.
De ville testa något enkelt och vardagligt – och valde därför produkter för hårborttagning som finns i många hem.
– Många användare vill ta reda på vilken påverkan deras saker har på miljön, men vi inser sällan allt som måste ingå i den analysen. Och som allmänhet har du inte heller möjlighet att undersöka det. Själva produktionen kan vi till viss del ta reda på, men produktens hela livscykel är svårare att mäta. Hur påverkas exempelvis livscykelanalysen av att vi oftast duschar samtidigt som vi rakar benen, säger forskaren Katherine Ellsworth- Kreb vid University of Strathclyde i Storbritannien.
Rakhyveln har störst miljöpåverkan
Miljöpåfrestningen för tre olika produkter – vaxremsa, laser och engångsrakhyvel – beräknades för en användning under tio år.
Måttstocken var bananer, en frukt känd för sin stora påverkan på miljön. Mätt i bananer motsvarade en tioårsanvändning av vaxremsorna 263 bananer, lasern 61 bananer och rakhyveln svindlande 70 304 bananer. Det motsvarar tillverkningen av fyra bärbara datorer.
– Hårborttagning kan tyckas vara en vardaglig skönhetsrutin och ett vardagligt köp, men det blir en del miljöpåverkan under årens lopp. Särskilt med tanke på hur många andra onödiga rutiner vi också belastar planeten med, säger Katherine Ellsworth-Krebs.
Hon menar att även om det inte är individens uppgift att lösa världens miljöproblem, så kan vi göra något genom att förändra vårt tänkesätt kring planetära gränser.
– Vi behöver mer information om vilken miljöpåverkan de produkter vi köper har. Inte bara produktionskostnaden, utan även avfallshantering, kvalitet och viktigast av allt, vi måste mäta användningen. Det är mer miljövänligt att ta tåget än bilen, ja. Men viktigast av allt är att vi måste resa mindre och när vi gör det, resa kortare sträckor.
Fokus på beteenden och rutiner
Men framför allt vill forskarna sätta fingret på det ologiska i vissa beteenden.
– Vår viktigaste slutsats är egentligen inte vilken hårborttagningsmetod som är bäst utan att tydliggöra vilka sociala system vi är fångade i, säger Katherine Ellsworth-Krebs och fortsätter:
– Istället för att hitta den produkt som har minst miljöpåverkan borde vi börja tänka på att normalisera att inte raka sig. Varför lämnar vi inte den nya generationen ifred och slutar föra dessa rutiner vidare?
Vetenskaplig studie:
Feminist LCAs: Finding leverage points for wellbeing within planetary boundaries, Sustainable Production and Consumption.
Kontakt:
Tullia Jack, docent vid institutionen för tjänstevetenskap, Lunds universitet, tullia.jack@ses.lu.se
Katherine Ellsworth-Krebs, Institutionen för design, tillverkning och teknisk förvaltning vid University of Strathclyde, katherine.ellsworth-krebs@strath.ac.uk
Monia Niero, docent vid Sant’Anna School of Advanced Studies, monia.niero@santannapisa.it
