Trädgårdsägare viktiga i kampen mot invasiva växter

Trädgårdar står för den största införseln av främmande växter i Sverige. Uppemot 70 procent av växterna i en vanlig trädgård är hämtade från andra delar av världen.

Trädgårdsägare kan därför göra mycket för att främja biologisk mångfald och bekämpa invasiva växter som annars riskerar att ta över. Men det är inte säkert att de känner till vilka växter som utgör ett hot och hur de ska hanteras.

I en ny studie har forskare därför velat ta reda på om trädgårdsägare förstår de begrepp som används kring invasiva främmande arter och om de kan känna igen arterna.

− Vi ville också veta om de förstår hur klimatförändringarna påverkar hotet från invasiva främmande arter, och hur trädgårdsägarnas egna erfarenheter av invasiva växter påverkar viljan att bekämpa dem, säger forskaren Cecilia Palmér vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I Sverige är Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ansvariga för arbetet med invasiva främmande arter.

− För att en fastighetsägare ska kunna göra något alls åt invasiva främmande växter behöver de veta vad problemet är och vad man kan göra. Alla arter som utgör ett hot kommer inte att kunna regleras genom lagstiftning. Information och befolkningens vilja att bidra är avgörande för att bekämpa invasiva arter, säger Henrik Lange som är samordnare på Naturvårdsverket.

Enkäter till trädgårdsägare

I ett projekt har forskare vid SLU tagit reda på hur kommunikationen kring invasiva arter kan bli bättre för trädgårdsägare.

För att få ökad kunskap har intervjuer och en enkätundersökning gjorts bland personer med och utan trädgårdsintresse. Projektet har genomförts i samarbete med tre av de svenska biosfärområdena*, Blekinge Arkipelag, Voxnadalen och Vänerskärgården med Kinnekulle.

− Genom samarbetet med biosfärområdena fick vi en lokal förankring som var mycket värdefull under projektets gång. Nu efter att projektet avslutats är de en viktig del i spridningen av riktlinjerna som tagits fram i projektet, säger forskaren Kristina Blennow vid SLU.

Alla har inte koll på växterna

Till enkätundersökningen valdes växterna jättebalsamin, blomsterlupin, vresros, parkslide och syren som exempel på invasiva arter.

− Arterna representerar olika livsformer, har olika spridningssätt och det finns en gradient i hur omtyckta de är, säger Cecilia Palmér.

Av de nästan 1000 svar som inkom från de tre biosfärområdena hade drygt hälften av trädgårdsägarna en invasiv främmande växt som de kände igen i sin trädgård.

− Det vi har kunnat se är att den som inte märkt att invasiva främmande arter har lett till en förlust av biologisk mångfald inte heller är benägen att bekämpa dem. Och de som inte vet hur växten ser ut vet inte heller om de har den i sin trädgård. Till exempel var det få som kände till jättebalsamin. Vi såg också skillnader mellan biosfärområdena, vilket visar att geografin har betydelse, säger Cecilia Palmér.

Klimatförändringar påverkar spridning

I takt med klimatförändringar kan vissa växter som har betett sig på ett visst sätt få ett ändrat beteende. En växt som tidigare enbart har skjutit rotskott kan börja spridas genom frön. Det har man sett hända med till exempel syren.

− Mycket av det vi 2018 trodde skulle hända om 20−30 år har redan hänt. Klimatförändringens hastighet är klart underskattad, säger Mora Aronsson från SLU Artdatabanken.

SLU Artdatabanken har uppdraget att ta fram en lista på riskklassificerade arter, där arterna bedöms utifrån sannolikheten att de utgör en risk för svensk biologisk mångfald. Den biologiska effekten och invasionspotentialen bedöms och sätts sedan i relation till ett framtida klimatscenario.

− Det är en stor kommunikationsutmaning att få folk att förstå att växter som tidigare har ”skött sig” kommer att bli problem när klimattrösklarna passeras, konstaterar Mora Andersson.

Viktigt att fortsätta informera om arter

Slutsatser från projektet är att det även i fortsättningen är viktigt att informera om olika arter och hur de ser ut, men också att lyfta lokala exempel utifrån de erfarenheter människor har på en plats.

Eftersom majoriteten av trädgårdsägarna inte visste hur en klimatförändring påverkar spridning av invasiva främmande arter är information om detta även en springande punkt, menar forskarna.

Läs mer om hotet från invasiva arter: Lupiner, björnloka och smaskiga jätteostron – så tar vi kål på dem

* Bild på jättebalsamin: Gzen92/ Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0

Vetenskaplig studie:

Effective communications on invasive alien species: Identifying communication needs of Swedish domestic garden owners, Journal of Environmental Management.

Kontakt:

Kristina Blennow, professor vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, kristina.blennow@slu.se

Cecilia Palmér, doktorand vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, cecilia.palmer@slu.se