Att snooza behöver inte vara dåligt för sömnen och göra hjärnan svårstartad. Lite extra tid i sängen kan faktiskt få oss att bli mer snabbtänkta på morgonen, enligt en studie.
När klockan ringer på morgon kan det vara frestande att famla efter snooze-knappen, ligga kvar i sängen och kanske rent av somna om.
Snooze-funktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter, bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna. Men stämmer detta verkligen?
Nu har forskare vid Stockholms universitet för första gången undersökt hur vanligt det är att snooza – och vilka effekter vanan har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.
Resultaten är lugnande för personer som gillar att dra ut lite på uppvaknandet.
– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen. Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn, säger Tina Sundelin som forskar om sömn vid Stockholms universitet.
– När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp, fortsätter hon.
Morgonvanor under luppen
I studien fick drygt 1700 personer svara på frågor rörande morgonvanor, till exempel hur ofta de använder snoozeknappen och varför.
Det visade sig att många snoozar regelbundet, särskilt yngre vuxna och kvällsmänniskor. Den vanligaste anledningen är att känna sig för trött för att gå upp när klockan ringer.
Drygt 30 regelbundna snoozare fick också sova i Stockholm universitets sömnlabb vid två tillfällen för att mäta sömnen mer i detalj.
En morgon fick de vakna genom att snooza i 30 minuter. En annan morgon fick de vakna direkt när klockan ringde, utan att ligga kvar i sängen.
Trots att sömnen stördes under den halvtimmeslånga snooze-perioden sov de flesta fortfarande ganska mycket – mer än 20 minuter – vilket gjorde att sömnen som helhet knappast påverkades.
Lite mer snabbtänkta
Snoozarna slapp också vakna ur djupsömn och de presterade lite bättre på kognitiva tester direkt när de gick upp. Samtidigt sågs inga negativa effekter på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.
– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen jämfört med dem som aldrig snoozar, men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin.
Hon tillägger dock att alla kanske inte gynnas av att ligga kvar i sängen en stund.
– Det är förstås viktigt att komma ihåg att studien bara inkluderade personer som snoozar regelbundet och har lätt för att somna om på morgonen, och att snoozning antagligen inte är något för alla, säger Tina Sundelin.
Vetenskaplig studie:
Is snoozing losing? Why intermittent morning alarms are used and how they affect sleep, Journal of Sleep Research.[/language]
Kontakt:
Tina Sundelin, forskare vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tina.sundelin@psychology.su.se
