Ett enkelt test på fem minuter upptäcker barn som kan ha adhd. Snabbtestet skulle kunna bli ett komplement till nuvarande utredningar, menar forskare.
Allt fler barn får numera en adhd-diagnos. Enligt forskare kan detta förklaras av ökade kunskaper, förändrade diagnoskriterier och minskad stigmatisering.
– Barn med adhd är en väldigt heterogen grupp och det kan få stora konsekvenser att inte få rätt stödinsatser. Ofta behövs en fastställd diagnos för att säkerställa att patienten får rätt behandling och hjälp – inte minst i skolan, säger Peik Gustafsson, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri och docent vid Lunds universitet.
Osäkerhet i bedömning av adhd
För närvarande ställs diagnosen främst genom intervjuer och observationer, något som kan bidra till en osäkerhet i bedömningen. Ibland kan även vissa neuropsykologiska tester användas, men de är inte tillräckligt exakta.
Enligt forskarna behövs bättre diagnostiska verktyg. Ett nytt adhd-test har nu undersökts i en studie vid Lunds universitet.
– Tidigare forskning visar att adhd kan kopplas till strukturella förändringar i lillhjärnan, där vissa områden är mindre vid adhd. Eftersom lillhjärnan spelar en viktig roll för motorisk förmåga och tajming, ville vi använda ett test som hänger ihop med denna funktion, säger Anders Rasmussen som är docent i neurofysiologi Lunds universitet.
Test mäter fingrarnas rörelser
I studien har forskarna använt så kallad finger-tapping. Det är ett test som mäter en persons förmåga att utföra snabba och regelbundna rörelser med en eller flera fingrar. Vanligtvis används metoden för att bedöma motorisk kontroll, koordination och tidsmässig precision.
– Testet, som utvecklats av Guy Madison vid Umeå universitet, går till så att barnet trycker på en sensor som till exempel ett tangentbord, i takt till ett återkommande ljud. När ljudet slutar, ska barnet fortsätta trycka med fingrarna precis som tidigare och i samma takt, förklarar Anders Rasmussen.
Resultatet var överraskande tydligt när barn med och utan adhd jämfördes i studien. Deltagarna i adhd-gruppen hade svårare att fortsätta hålla takten på egen hand jämfört med en kontrollgrupp.
Biomarkör som komplement
Forskarna kunde också se skillnader mellan olika undergrupper inom adhd. Barn utan motoriska svårigheter hade lite lättare att bibehålla en jämn rytm jämfört med barn med motoriska svårigheter.
Studien visar att finger-tapping kan användas som en billig, objektiv och opartisk biomarkör för att komplettera nuvarande diagnostiska metoder.
– Vår studie är ganska liten och nu är vår ambition att fortsätta studier i större barngrupper och även inkludera barn med autism, eftersom de också uppvisar stora förändringar i lillhjärnan, avslutar Peik Gustafsson.
Vetenskaplig studie:
The ability to maintain rhythm is predictive of ADHD diagnosis and profile, BMC Psychiatry.
Kontakt:
Anders Rasmussen, universitetslektor och docent i neurofysiologi vid Lunds universitet, anders.rasmussen@med.lu.se
