Måttlig lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes hos vuxna har fördelar jämfört med traditionell kost. Medelnivån på blodsockret sänks och tiden per dygn med bra värden ökar, visar en studie.
I en stor studie lottades vuxna personer med typ 1-diabetes till att antingen äta traditionell kost, där 50 procent av energin kom från kolhydrater, eller en måttlig lågkolhydratkost med 30 procent av energin från kolhydrater.
Båda kostvarianterna var hälsosamma gällande fett- och kolhydratkvalitet. De innehöll grönsaker, fiberrika kolhydratkällor, omättade fetter, nötter, frön och baljväxter, och var individanpassade av dietist.
Alla 50 deltagare hade typ 1-diabetes med förhöjt medelglukos, långtidsblodsocker, och injektionsbehandling med insulin eller insulinpump.
Flera vinster med måttlig lågkolhydratkost
Vid måttlig lågkolhydratkost visade sig deltagarna få mer tid inom det som kallas målområdet, alltså det spann inom vilket personer med typ 1-diabetes bör befinna sig vad gäller glukosvärde.
Tidsökningen inom målområdet var i snitt 68 minuter per dygn jämfört med vid den traditionella kosten. Samtidigt kapades tiden med förhöjda värden med 85 minuter per dygn. Sammantaget är detta värdefulla förändringar, enligt forskarna bakom studien.
– Studien visar att en måttlig lågkolhydratkost sänker medelnivån av blodsockret och att fler patienter kan hålla blodsockret inom målområdet, vilket anses gynnsamt för att minska risken för organskador för personer med typ 1-diabetes, säger Sofia Sterner Isaksson, som är dietist och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Inga negativa effekter sågs
Forskarna såg inga tecken på negativa följder för hälsan. Kolesterol- och blodtrycksnivåer låg på samma nivå för båda kostalternativen.
Det har diskuterats om en form av syror, ketoner, kan bli för höga när kolhydrater minskas vid typ 1-diabetes, men dessa höll sig också på rimliga nivåer.
– Måttlig lågkolhydratkost kan vara ett bra behandlingsalternativ för vuxna med typ 1-diabetes med förhöjda glukosnivåer. Det är dock viktigt att kosten är hälsosam med särskilt fokus på fett- och kolhydratkvalitet, och att inte kolhydratmängden blir för låg, så att den inte längre kan anses säker. Vårdgivaren behöver därför erbjuda hjälp och uppföljning av kosten, säger Sofia Sterner Isaksson.
Kostförändringar ska ske i samråd med vård
Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, är ansvarig för studien.
– Alla patienter behöver finna den kost som passar dem, i samråd med vården, men det har tidigare saknats tillräckligt stora studier där deltagarna lottats till olika experimentella behandlingar av det här slaget. Därför är det viktigt att vi kan presentera data som visar att måttlig lågkolhydratkost är effektiv och säker för vuxna med typ 1-diabetes, säger Marcus Lind.
Forskarna betonar att större förändringar av kolhydratintag vid typ 1-diabetes av säkerhetsskäl alltid bör ske i samråd med vården. Förändringar i kosten ska inte göras på egen hand, särskilt inte vad gäller barn med typ 1-diabetes. Den aktuella studien gäller enbart vuxna.
Mer om studien
Hälften av deltagarna i studien var kvinnor och hälften män. Snittåldern låg på 48 år.
Deltagarna lottades att korsvis, under olika perioder, att inta traditionell kost eller måttlig lågkolhydratkost. Alla övervakades dygnet runt via kontinuerlig blodsockermätning, så kallad CGM. Blodsockervärden registrerades var 15:e minut under de 16 studieveckorna, och följdes upp av dietist och diabetessjuksköterska.
Vetenskaplig studie:
The effect of carbohydrate intake on glycaemic control in individuals with type 1 diabetes : a randomised, open-label, crossover trial, The Lancet Regional Health.
Kontakt:
Sofia Sterner Isaksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och dietist i NU-sjukvården, sofia.isaksson.2@gu.se
Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid forskningsenheterna för diabetes på Sahlgrenska universitetssjukhuset, marcus.lind@gu.se
