Älgar väljer inte bort brandhärjade skogsområden. Där finns gott om mat – men också faror. Om björn och varg finns i området löper kalvarna högre risk att inte överleva sin första sommar.
Sommaren 2018 drabbades Ljusdals kommun av flera stora skogsbränder. I tre av de största brandområdena Ängra, Nötberget och Enskogen brann cirka 8400 hektar skogsmark.
I en ny studie har forskare följt cirka 50 älgar med hjälp av GPS-sändare för att se hur älgarnas markanvändning påverkas av skogsbränderna. Det är första gången någonsin som älgar i och omkring brandfält i Sverige studeras.
Älgarna mår bra
Studien visar att älgarna runt Ljusdal är vid god hälsa. Det finns gott om mat för växtätare och brandområden är populära bland majoriteten av älgarna, konstaterar forskarna.
– Två tredjedelar av de sändarförsedda djuren visar sig använda dessa marker. Älgarna verkar trivas i området och har en bra reproduktion med en hög andel tvillingkalvar. Några kor valde också att kalva i själva brandområdet. Samtidigt finns det många rovdjur i området som påverkar älgarna, säger forskaren Wiebke Neumann vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Många kalvar tas av björn
I Ljusdalsområdet finns många stora rovdjur, främst brunbjörn men också varg. Forskarna såg tydliga effekter för älgarna i de studerade områdena.
De såg bland annat att älgkalvarnas sommaröverlevnad fram till jaktstarten var låg, inte mer än 30 procent. Tidigare studier av kalvarnas överlevnad i björnområden har visat cirka 40 procent.
De allra flesta kalvar som dog, eller försvann, under sommaren togs i ett tidigt skede av framför allt björn. Ofta inträffade björnattackerna under kalvarnas första två levnadsveckor. Det kunde forskarna konstatera genom fynd i fält och genom förändringar i älgkons rörelsemönster.
– Vid en björnattack ser vi att älgkon först springer rakt ut från platsen, ibland flera kilometer bort. Efter en stund springer hon tillbaka för att se om kalven är vid liv. Hon söker sig då till platsen där hon senast hade kontakt med kalven eller kalvarna och återvänder flera gånger för att se om någon överlevt. Vi har också sett tydliga spår där en del kor försökt försvara kalven eller kalvarna, säger Fredrik Stenbacka som är forskningsingenjör vid SLU.
Förluster kan påverka jakten
Resultaten i studien kan användas som stöd för förvaltningen av älgar i området.
– Det höga rovdjurstrycket och en låg sommaröverlevnad betyder att det finns ett begränsat antal kalvar i området som kan uppnå vuxen ålder och i sin tur kan reproducera sig. Älgförvaltningen behöver därför noga balansera jaktuttaget för att undvika att antalet reproduktiva älgar blir för få, säger Wiebke Neumann.
Sändarna avslöjar också vandring
Med hjälp av GPS-sändarna har forskarna också kartlagt älgarnas vandringsbeteenden i områdena.
– Som förväntat hittade vi skillnader mellan hur mycket olika älgindivider förflyttar sig, och resultaten liknar vad vi sett i andra delar av landet. En del älgar har helt skilda sommar- och vinterområden, för andra överlappar säsongsområdena delvis, och en del älgar förflyttade sig inte alls utan tillbringar hela året i stort sett i samma område, säger Wiebke Neumann.
Studie:
Slutrapport: GPS-märkta älgar i brandområdet och i interaktioner med rovdjuren – Fördelning, överlevnad, livsmiljö, bärris och spillning, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontakt:
Wiebke Neumann Sivertsson, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, wiebke.neumann@slu.se
Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, fredrik.stenbacka@slu.se
