Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.
Idag kan träffsäker diagnostik av Alzheimers sjukdom utföras med hjälp av ryggvätsketest eller PET-kamera. Flera framsteg har dock gjorts inom forskningen för att kunna påvisa sjukdomen med hjälp av biomarkörer i blodet.
Förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan, är två viktiga markörer vid alzheimer.
I en internationell studie har nu de två metoderna för diagnostik jämförts. Blodprovet som mäter en viss variant av proteinet tau, se faktaruta, visade sig vara lika bra som ryggvätsketest.
– Mer specifikt såg vi att blodprovet var lika bra som ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan, och faktiskt ännu bättre på att identifiera de som även har upplagring av tau. Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och symtom, så detta är viktigt, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Blodprov hade hög träffsäkerhet
I studien, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washington-universitet, ingick över 1400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA.
Hos patienter med minnessvårigheter hade blodprovet en träffsäkerhet på 90-95 procent när det kom till att förutsäga om en avvikande amyloid-upplagring kan påvisas i hjärnan med PET-kamera. Det var lika bra som de ryggvätskeprovtest som idag används globalt. Forskarna såg också att blodprovet var ännu bättre än ryggvätskeproven på att fastställa om tau var avvikande.
Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.
– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.
Snabbare diagnos
Med ett blodprov kan fler människor med kognitiva symtom få en korrekt diagnos snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt, menar Oskar Hansson.
– Detta kommer framför allt vara viktigt i de länder där man kommer börja erbjuda personer med alzheimer sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren, säger Oskar Hansson.
Mer om proteinet tau
Genom att mäta förhållandet mellan fosforylerad* och icke-fosforylerad tau217, kan eventuella förändringar relaterade till neurodegenerativa sjukdomar spåras. Ju högre förhållandet är, desto större kan indikationen vara att personer har amyloid och tau i hjärnan, det vill säga Alzheimers sjukdom.
*Fosforylering är en vanlig mekanism i cellerna för att reglera proteiners aktivitet och funktion. När ett protein blir fosforylerat kan dess struktur, aktivitet, interaktion med andra proteiner förändras. Vid Alzheimers sjukdom förändras proteinet tau. Det blir dels fosforylerat vilket gör att dess funktion förändras, dels börjar det klumpa ihop sig i aggregat.
Vetenskaplig studie:
Highly Accurate Blood Test for Alzheimer’s Disease Comparable or Superior to Clinical CSF Tests, Nature Medicine.
Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, oskar.hansson@med.lu.se
