Att dricka mycket mjölk är kopplat till både högre risk att drabbas av höftfraktur och till högre dödlighet, särskilt för kvinnor. Filmjölk och yoghurt är tvärtom kopplade till lägre risk. Men varför? Det kan handla om oxidativ stress.
Varför bryter svenskar höften oftare än människor i andra länder?
Det var frågan som en grupp forskare vid Uppsala universitet ställde sig för ett drygt decennium sedan, berättar Liisa Byberg som är professor i medicinsk epidemiologi vid universitetet.
Svenskar dricker mycket mjölk
– Det fanns många förslag om vad orsaken till de många frakturerna i Sverige skulle kunna vara, säger hon. Till exempel att vårt nordliga klimat gör att vi halkar mycket på vintern eller får brist på solljus och D-vitamin. Men jämförelser med bland annat Finland visade att sådana förklaringar inte håller. Men svenskar ligger i världstoppen även i ett annat avseende: när det gäller att dricka mjölk. Vi ställde oss frågan om det kunde finnas ett samband?
Vi dricker 1,5 liter mjölk i veckan
Både produktionen och konsumtionen av mjölk har minskat i Sverige under de senaste decennierna. Sedan 1995 har produktionen minskat med 31 procent. Under 2018 konsumerade vi nästan 740 miljoner liter mjölk. Det motsvarar drygt 70 liter mjölk per person och år – knappt en och en halv liter i veckan.
Källa: Svensk konsumtion och produktion av mjölk och ost (naturvardsverket.se)
De första resultaten publicerades 2014 och fick mycket uppmärksamhet.
– Där kunde vi se att det fanns ett klart samband: stor konsumtion av mjölk var förknippad med högre risk att drabbas av höftfraktur och även högre mortalitet, alltså att man dör tidigare. Studien omfattade cirka 200 000 personer. Sambandet var tydligt för kvinnor men betydligt svagare för män. Resultaten visade samtidigt att för fil, yoghurt och andra syrade mjölkprodukter gällde det omvända: stor konsumtion av dessa mejerivaror är förknippad med lägre risk för frakturer och död.
Mjölk och filmjölk har olika effekt
– Mjölk och filmjölk är mycket lika varandra, ändå drog de åt motsatta håll. Det gjorde oss ännu mer nyfikna, säger Liisa Byberg.
Studien väckte engagemang långt utanför akademin. Få livsmedel engagerar svenskar så mycket som ett glas mjölk, som förknippats med hälsa sedan det tidiga 1900-talets kampanjer mot undernäring. Slogans som ”mjölk ger starka ben” och ”mjölk ger starka barn” finns i folkminnet. Att presentera forskningsresultat som antyder något annat är inte okontroversiellt.
– Vi märkte att mjölk väcker känslor. En del blev arga, eller skrev och undrade om vi var finansierade av företag som konkurrerar med mjölkindustrin. Ett bidragande skäl är nog att massmedia gärna fokuserar på det negativa. Våra resultat var ju positiva angående fil och yoghurt, men det uppmärksammades inte lika mycket.
Färsk mjölk ger oxidativ stress
Forskningspengarna kommer för övrigt inte från industrin, poängterar Liisa Byberg, utan från Forte och andra finansiärer av oberoende forskning.
– Annars är det helt sant att det bedrivs mycket forskning om kost som inte är oberoende av industrin. Det är ett stort problem, tillägger hon. Men varför är mjölkkonsumtion kopplad till risk för frakturer? En möjlig förklaring är att färsk mjölk leder till mer oxidativ stress i kroppen, som i sin tur ökar risken för bland annat benskörhet, säger Liisa Byberg.
Syrade mjölkprodukter kan skydda
Oxidativ stress kan beskrivas som en kemisk obalans i cellerna. Syrade mjölkprodukter tycks i likhet med bland annat grönsaker skydda mot oxidativ stress som uppstår när mjölksocker, laktos, bryts ner. För att testa denna hypotes har Liisa Byberg och hennes kollegor de senaste åren gjort en ny studie där deltagare lottats till olika kost. Resultaten blev nyligen klara, men är ännu inte publicerade.
– De pekar i den riktning vi trodde, vilket är mycket spännande, men studien var för liten för att det ska gå att säga något säkert, säger hon. Det kan låta trist men är en del av vardagen som forskare, och det ger oss och andra forskare bättre utgångspunkt för framtida studier. Nu funderar vi på hur vi vill gå vidare.
Text: Anders Nilsson, Forte magasin
Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.
