Psykisk ohälsa bland unga kan öka risken för kriminalitet

Psykiatriska diagnoser ökar risken för unga att begå brott – särskilt för kvinnor. Det visar en avhandling vid Örebro universitet.

En avhandling i kriminologi har studerat ungdomar mellan 15 och 20 år som begått brott. Resultatet visar att neuropsykiatriska diagnoser som adhd, men också drogberoende och depression, är riskfaktorer för kriminellt beteende. Det finns också en ökad risk för olyckor och tidig död bland unga lagöverträdare.

Sambandet är starkast hos unga med flera diagnoser samtidigt, till exempel både adhd och beroendeproblematik.

– Vissa typer av psykiatriska diagnoser och kombinationer av diagnoser tycks vara drivande i att öka risken för att begå brott eller råka ut för olyckor och dö i förtid. Andra psykiatriska diagnoser som autism eller intellektuell funktionsnedsättning verkar däremot leda till en lägre risk för brottslighet jämfört med den allmänna populationen, säger forskaren Rebecca Siponen i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Högre risk för kvinnor och våldsutsatta

Enligt hennes studier har kvinnor med psykiatriska diagnoser en högre risk att begå brott jämfört med män med liknande diagnoser.

– En förklaring kan vara att det finns ett glapp i diagnosticeringen mellan könen. Kvinnor behöver ofta mer allvarliga symtom för att få en diagnos jämfört med män, säger Rebecca Siponen.

Avhandlingen visar också att unga brottslingar som själva har blivit utsatta för våld har en ökad risk att återfalla i brott. Här gör en psykiatrisk diagnos ingen skillnad.

– Jag förväntade mig en ökad risk för återfall bland dem med diagnos jämfört med dem utan, men det visade sig att risken var lika stor i bägge grupperna. Det tyder på att det är utsattheten för våld som är avgörande. Det är därför viktigt att den som har blivit utsatt för våld får stöd och behandling, säger Rebecca Siponen.

Identifiera unga i riskzonen

Hon hoppas att resultaten ska bidra till att enklare fånga upp barn och unga som riskerar att begå brott, eller drabbas av olyckor och tidig död. Tidigare forskning på området har framför allt handlat om vuxna.

– Det här är viktig kunskap för alla som arbetar med barn, ungdomar och unga lagöverträdare som har psykiatriska diagnoser, som har utsatts för våld eller har en förälder som begått brott eller har en psykiatrisk diagnos.

Att identifiera riskfaktorer är viktigt för att kunna göra riktade insatser.

– Just nu ser vi ett växande problem med unga som involveras i allvarlig brottslighet. Därför är det viktigt att samhället fokuserar på att jobba förebyggande mot att ungdomar ska involveras i brottslighet, men även att vi arbetar förebyggande med ungdomar som redan är involverade i brottslighet och som riskerar råka ut för andra negativa utfall i framtiden, säger Rebecca Siponen.

Avhandling:

The role of psychiatric diagnoses among youth offenders: An investigation of crime and later adverse outcomes, Örebro universitet.