Ödla som liknar Hulken ger nycklar till evolutionen

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Studier av en stor, stark och grön ”Hulk-ödla” visar hur en unik celltyp kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution.

En hörnsten i evolutionen är att arter anpassar sig genetiskt för att stärka egenskaper som gynnar dem i rådande miljö. De här anpassningarna kan gälla utseende, beteende eller fysiologi. Men hur detta fungerar på ett komplext genetiskt plan är höljt i dunkel. För att få mer kunskap har ett forskarlag undersökt murödlor som lever i Medelhavsområdet.

Ödla med superkrafter

Ödlorna är gröna, stora, aggressiva och sexuellt framgångsrika. Egenskaperna har fått forskarna att likna dem vid den gröna och muskulösa fiktiva superhjälten Hulken.

Murödlan har studerats genom fältarbeten och dna-analyser. Forskarna har upptäckt ett stort antal gener som ligger bakom ödlans Hulken-utseende.

– Alla vävnader och organ som är relevanta för Hulken-utseendet utvecklas från så kallade neural crest-celler som bildas i det tidiga embryot. Vi tror att de gener som kodar form, färg och beteende regleras tillsammans och därför också evolverar tillsammans, säger Nathalie Feiner som är evolutionsforskare vid Lunds universitet.

Nyckel till en del av evolutionen

Forskargruppen undersökte en murödla med grönsvart färgning och imponerande kroppsstorlek. Hanar med detta utseende – som dök upp för många tusen år sedan nära dagens Rom – har visat sig vara överlägsna hanar med andra färgkombinationer. Det ledde till att Hulken-ödlorna spred sig över Italien.

Under de kommande åren ska forskarna göra fler fältresor, sätta upp avelsgrupper och utföra avancerade laboratorieanalyser, bland annat med hjälp av gensaxen Crispr-Cas9. Detta för att gå till botten med vilken roll neural crest-cellerna spelar för den sammanflätade utvecklingen av färger, former och beteenden.

– Vårt fokus är ödlor, men våra fynd kan förmodligen gälla alla djur med neural crest-celler, vilket omfattar cirka 70 000 arter av ryggradsdjur. Även om vårt arbete ger ett möjligt svar på hur en del av evolutionen fungerar, är det också början på många nya forskningsområden, säger Nathalie Feiner.

Förutom Lunds universitet har Chengdu Institute of Biology i Kina, University of Tasmania i Australien och Uppsala Genome Centre deltagit i studien.

Vetenskaplig studie:

Adaptive introgression reveals the genetic basis of a sexually selected syndrome in wall lizards, Science Advances.