Stängsel med taggtråd.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Äldre med kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av en demenssjukdom. Risken är särskilt stor hos personer som begått allvarliga brott och suttit i fängelse.

En avhandling i psykologi vid Örebro universitet har undersökt hur en kriminell livsstil påverkar hälsan på sikt.

Forskaren Carmen Solares Canal har utgått från registerdata om personer som är äldre än 50 år. Hon har även samlat in uppgifter om domar och hälsa. Totalt rör det sig om drygt 3,5 miljoner personer, varav 800 000 personer med kriminell bakgrund.

Det visade sig att äldre som begått grova brott, blivit dömda flera gånger eller fått långa fängelsestraff har betydligt högre risk att drabbas av både demens och kognitiv svikt.

– Troligen beror det på att personer som begår allvarliga brott oftast har levt under svåra omständigheter. Deras fysiska och psykiska hälsa är oftast sämre än hos den övriga befolkningen och utbildningsnivån är låg. Alla dessa faktorer ökar risken för att utveckla demens senare i livet, säger Carmen Solares Canal vid Örebro universitet.

Arv och miljö påverkar

I en delstudie har hon undersökt hur gener och familjerelaterade miljöfaktorer påverkar kopplingen mellan demenssjukdom och beteenden som kriminalitet, drogmissbruk och aggressivitet.

– Vi kunde visa att släktingar till personer med kriminell bakgrund löper en högre risk att utveckla demens. Det gäller föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och farbröder.

Enligt avhandlingen är dock risken påtagligt högre för föräldrar.

– Den ökade risken för demenssjukdomar påverkas av en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer i hemmet, samt hälsa och psykosociala problem under livets lopp, säger Carmen Solares Canal.

Hälsoproblem är vanligare

Hennes studier visar också att äldre kriminella överlag drabbas av flera hälsoproblem jämfört med andra äldre. Det handlar bland annat om alkohol- och drogmissbruk, depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke och cancer.

– Det ger oss en ökad förståelse för hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre. Kunskapen kan också användas för att utveckla olika förebyggande strategier inom den offentliga sektorn och kan vara till nytta för alla som arbetar med äldre som har ett brottsligt förflutet, säger Carmen Solares Canal.

Avhandling:

The impact of criminal and externalizing behaviors on aging: Long-term associations with health and dementia, Örebro universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera