Signalkräftor på frammarsch – men hot finns

Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I Sveriges största sjöar blir signalkräftorna allt fler. Samtidigt ökar andelen små kräftor. Situationen är bekymmersam, enligt forskare.

–Att vi ser tecken på höga tätheter av småkräftor är oroande och det kan ge bli ett problem för yrkesfisket i framtiden, säger miljöanalytiker Patrik Bohman vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Forskare har undersökt tillgången på kräftor i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Bedömningarna bygger på analyser av data från provfisken. Forskarna vid SLU har också vägt in yrkesfiskares fångster mellan åren 2009 och 2023.

Signalkräftorna blir fler

Under förra året var fångsterna relativt dåliga, främst på grund av det blåsiga och kalla vädret.

Forskarnas analyser visar dock att signalkräftan ökar i de fyra största svenska sjöarna. Högst är fångsterna i Vättern och Hjälmaren. I Vänern håller signalkräftan fortfarande på att sprida sig till nya platser. Även i Mälaren märks en viss förbättring av tillväxten på flera platser.

Fakta om signalkräftan

Signalkräfta är en invasiv, främmande art som får fiskas i Sverige.

Signalkräftor började sättas ut i Sverige i slutet av 1960-talet i vatten där den inhemska flodkräftan dött ut på grund av kräftpest. Numera är all utsättning och odling av arten förbjuden.

Signalkräftan har visat sig kunna smittas av kräftpest – och sprida den vidare – utan att själv dö. Den inhemska flodkräftan dör däremot alltid om den smittas.

Illegala utsättningar av signalkräfta är idag det största hotet mot den akut hotade flodkräftan.

Fler småkräftor kan ge sämre tillväxt

I flera av sjöarna syns dock en oroande trend. Forskarna ser nämligen att andelen småkräftor ökar. I Vättern har medelstorleken minskat under flera år. Nu finns tendenser till samma utveckling på vissa platser även i Hjälmaren.

– Höga tätheter av små kräftor kan skapa flera problem. Dels ökar konkurrensen om bland annat maten vilket kan leda till att kräftorna växer sämre. Och när småkräftorna hämmas i tillväxten får fisket sämre fångster. Stora mängder små kräftor kan också påverka andra arter och miljön på ett oönskat sätt, säger Patrik Bohman vid SLU.

Småkräftorna blir kvar

Troligen ligger intensivt fiske bakom situationen. När de stora kräftorna fiskas bort samtidigt som de mindre lämnas vara kvar ökar mängden småkräftor.

SLU har därför tidigare föreslagit att fisketrycket ska minskas i områden med många småkräftor och minskande medelstorlekar.

–Tyvärr är vi inte säkra på att ett minskat fiske nu är tillräckligt för att vända utvecklingen. Det har vi bland annat sett i området runt Tängan i Vättern, där det intensiva fisket slutade runt 2016. Trots det lägre fisketrycket är andelen stora kräftor fortfarande låg, säger Patrik Bohman.

Forskare vid SLU vill nu genomföra ett omfattande projekt tillsammans med länsstyrelserna och yrkesfiskarna i Vättern för att studera kräftornas tillväxt, vad de äter och hur olika fångststrategier kan påverka beståndens sammansättning.