En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger ny kunskap om vikingatidens penningsystem. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett både flexibelt och praktiskt sätt. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Forsaringen som finns i Hälsingland är en järnring som dateras till 800- eller 900-talen. Ringen tros ha använts som ett dörrhandtag och är idag den äldsta kända bevarade lagtexten i Norden.
Den inristade texten i ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver.
Ny tolkning av ord
Nu har en ny tolkning gjorts av vissa ord som förekommer i Forsaringen.
– Forsaringens inskrift “uksa … auk aura tua” har tidigare tolkats som att böter skulle betalas med både en oxe och två öre silver. Det skulle innebära att den skyldige måste betala med två olika typer av betalningsmedel, vilket skulle ha varit både opraktiskt och tidskrävande, säger Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.
Genom att ändra översättningen av ordet “auk” från den tidigare tolkningen “och” till ordet “också” förändras skriftens betydelse. Enligt den nya tolkningen kunde böterna betalas antingen med en oxe eller två öre silver. Ett öre motsvarade cirka 25 gram silver.
Flexibelt system för transaktioner
Systemet gjorde det möjligt att använda flera olika slags betalningsmedel parallellt, något som underlättade när vikingarna skulle hantera sina ekonomiska skyldigheter.
– Det visar på ett mycket mer flexibelt system, där både oxar och silver kunde användas som enheter för betalning. Om en person hade lättare tillgång till oxar än till silver, kunde personen betala sina böter med en oxe. Om någon istället hade silver men inga oxar, kunde personen betala med två öre silver, säger Rodney Edvinsson.
Ökar förståelsen för ekonomisk historia
Nytolkningen stämmer även bättre överens med hur systemet fungerade enligt de senare landskapslagarna. Rodney Edvinsson menar att detta har stor betydelse för hur vi förstår både skandinavisk och europeisk monetär historia.
– Som ekonomhistoriker tittar jag särskilt efter att en historisk uppgift ska vara ekonomiskt logisk, det vill säga passa in i andra samtida eller historiska ekonomiska system. Värderingen av en oxe till två öre, eller 50 gram silver, i 900-talets Sverige liknar samtida värderingar i andra delar av Europa, vilket visar på en hög grad av integration och utbyte mellan olika ekonomier, säger Rodney Edvinsson.
Ger insikter om prisnivåer
Han har tidigare tagit fram ett historiskt konsumentprisindex som sträcker sig ända tillbaka till 1200-talet, men nytolkningen ger insikter om prisnivåer ännu tidigare i historien.
– Prisnivån under vikingatiden i silver var mycket lägre än i början av 1300-talet och slutet av 1500-talet, men ungefär på samma nivå som i slutet av 1400-talet och på 1100-talet, då det rådde silverbrist, säger Rodney Edvinsson.
Vad kostade saker på vikingatiden?
Prislappen för en oxe: Enligt nytolkningen skulle en oxe kosta två öre silver, runt 50 gram silver, på vikingatiden. Det motsvarar runt 100 000 svenska kronor idag, om jämförelsen görs med värdet på en timmes arbete.
Forsaringens bötesbelopp var därför ganska högt. Ett öre räknades antagligen till runt nio arabiska dirhemer, en valuta som cirkulerade i stora mängder bland vikingarna.
Kostnaden för en träl: Ett vanligt pris på en träl var tolv öre silver, eller motsvarande 600 000 svenska kronor idag.
Skadestånd vid dråp: Så kallad mansbot för en fri man, det vill säga bötesbeloppet till en dödad persons släkt för att undvika blodshämnd, var däremot mycket högre. Betalningen var runt fem kilo silver, vilket motsvarande omkring tio miljoner svenska kronor idag.
Vetenskaplig studie:
Applying a transaction cost perspective to decode viking Scandinavia’s earliest recorded value relation: insights from the forsa ring’s runic inscription, Scandinavian Economic History Review.
