Sjuksköterskor med autism och adhd håller tyst om diagnosen

Det händer att sjuksköterskor med autism eller adhd håller tyst om sin diagnos inför chefer och kollegor, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. De kan vara rädda att stämplas som mindre dugliga. Men många av sjuksköterskorna upplever tvärtom att de har särskilda styrkor i jobbet – inte minst i kontakten med patienter.

Det beräknas att ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige har adhd och runt två procent har autism. En del har båda.

Det finns dock mycket lite forskning om sjukvårdspersonal med dessa diagnoser. Därför bestämde sig två forskare vid Högskolan i Gävle att studera sjuksköterskor med adhd och/eller autism.

Kunskap saknas

– Det är uppenbart på till exempel sociala medier att det finns många sjuksköterskor med adhd eller autism. Men det finns ingen kunskap om hur det fungerar för dem i arbetslivet, så vi tänkte att det var dags att ta reda på det, säger Åsa Hedlund, doktor i vårdvetenskap.

Ämnet är intressant, säger Åsa Hedlund, eftersom egenskaper som förknippas med sjuksköterskeyrket – empati och god förmåga till kommunikation, organisation och planering – ofta anses brista hos personer adhd eller autism.

– En psykiater jag har träffat sa till och med att på grund av detta existerar inga sjuksköterskor med adhd och autism. Det går inte. Men nu har vi visat att de existerar och att det visst går, säger Åsa Hedlund.

Rättvisa är viktigt

17 sjuksköterskor från olika håll i Sverige, samtliga med autism och/eller adhd, har intervjuats i den nya studien.

En slutsats är att de flesta av de intervjuade sjuksköterskorna upplever att de har vissa egenskaper som framträder starkare än hos många andra. Sjuksköterskor med autismdiagnoser, till exempel, anger sådant som noggrannhet och rättspatos. Dessa egenskaper ser de också som viktiga tillgångar i arbetet, säger Malin Jordal, doktor i vårdvetenskap och medförfattare.

– De har en vilja att göra ett ordentligt arbete till punkt och pricka, ett slags rättrådighet som är extra viktig för dem. De berättade också att de säger vad de tycker och inte är konflikträdda.

Kan snabbt pejla stämning

Studien understryker också, menar forskarna, att det är en myt att personer med autism saknar empati och förmåga att kommunicera med andra. Autistiska personer kan ibland ha annorlunda sätt, jämfört med icke-autister, att uttrycka exempelvis empati. Men det betyder inte att empati saknas. Autistiska personer kan tvärtom ibland ha en ökad känslighet för andra människors sinnesstämningar och uppleva en stor inlevelseförmåga.

– Sjuksköterskor med autism beskrev att de har en stark känsla för hur folk mår i ett rum som yttrar sig genom att de snabbare upptäcker om en patient mår dåligt, säger Malin Jordal.

Kontakten med patienterna är inget problem i arbetet, enligt de intervjuade sjuksköterskorna.

– Den delen av det sociala som har med patienter att göra tyckte alla fungerade bra, säger Åsa Hedlund.

Däremot kan det sociala samspelet med kollegor, i till exempel fikarum, upplevas som svåra att hantera för sjuksköterskor med autism.

Höga ljud kan stressa

Sjuksköterskorna med adhd, visar studien, tycker sig ofta arbeta bäst på akutmottagningar eller vid ambulansen. Där är arbetsuppgifterna ombytliga, vilket passar deras sätt att fokusera.

Men det finns också hinder i arbetslivet, för hela gruppen. Gemensamt för dem med adhd och autism är att redan existerande problem i arbetsmiljön kan upplevas som extra besvärliga. Många sinnesintryck, plötsliga och höga ljud samt starka eller blinkande ljus kan vara mycket störande för personer med adhd och autism. Röriga och oförutsägbara dagar beskrivs också som jobbiga.

Chefer behöver anpassa

På grund av detta behöver chefer anpassa arbetsmiljön efter de anställdas individuella behov, menar forskarna. Det minskar risken för sjukskrivningar.

Exempelvis kan det handla om att ge någon möjlighet att arbeta ostört vid läkemedelshantering och journalföring. Det kan också handla om att att stödja en anställd så att hen inte kastar sig in i för många projekt och riskerar utmattning.

Vissa hemlighåller diagnosen

Flera sjuksköterskor i studien berättar att de inte har sagt något på jobbet om sin diagnos.

– Det är vanligare med öppenhet i samhället i stort nu. Men bland anställda inom vården är autism och adhd stigmatiserat, säger Åsa Hedlund.

På vilket sätt? Varför håller de tyst?

– Sjuksköterskorna som håller diagnosen hemlig antar att kunskapen om adhd och autism är låg bland chefer. De befarar att chefer kan ha en stereotyp bild av personer med adhd eller autism. Och att chefer därmed skulle kunna ha åsikten att en sjuksköterska med en sådan diagnos är ”dålig” och inte passar för yrket. De kan vara rädda för fördomar som att människor med adhd är impulsiva slarvers och autister saknar empati, ungefär.

Sjuksköterskor kan också vara rädda för att diagnosen ska bli ”en stor grej” och att eventuella misstag i arbetet kommer att skyllas på diagnosen.

– De kan också ha hört talas om andra som har blivit illa bemötta på arbetsplatsen när de har berättat. Men det finns också de som tycker att de fungerar på jobbet. Och då ser de ingen poäng med att berätta, säger Åsa Hedlund.

Text: Lisen Forsberg

Vetenskaplig artikel:

Feeling like an untapped resource. Experiences of working life among nurses with ADHD and/or autism: An interview study, International Journal of Nursing Studies.