Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle acceptera ransonering.
För att nå klimatmålen krävs åtgärder som effektivt minskar de typer av konsumtion som har stor klimatpåverkan, som konsumtion av kött och bränsle.
Samtidigt är allmänhetens acceptans för sådana förändringar beroende av om åtgärderna uppfattas som rättvisa eller inte. Det konstaterar forskare från gruppen för klimatledarskap vid Uppsala universitet och från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
Forskningen på området har hittills främst undersökt ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt. I en ny studie tittar forskarna istället på ransonering. Ransonering är ett system med en begränsad distribution av vissa produkter där människor har ett “tak”, en ranson, som inte får överskridas. Ransonering har ibland använts i krigstid, till exempel.
Indien och Sydafrika mest positiva
Den nya studien från Uppsala universitet omfattar nästan 9 000 personer i Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA. I dessa länder har forskarna pejlat acceptansen för ransonering av bränsle samt ransonering av så kallad utsläppsintensiv mat, som kött. De har också studerat människors acceptans för skatter på samma produkter.
En slutsats är att människors acceptans för ransonering ligger i nivå med deras acceptans för skatt. Exempelvis är 38 procent av de personer som deltog i undersökningen positiva till ransonering av bränsle. Den motsvarande siffran för bränsleskatt är 39 procent.
Det visar sig också att acceptansen för ransonering av mat och bränsle skiljer sig mellan länder. Förhållandevis fler gör till exempel tummen upp för mat- och bränsleransonering i Indien och Sydafrika. I Tyskland och USA är en stor andel av de tillfrågade starkt emot ransonering.
Unga gör tummen upp
Människor som uttrycker oro för klimatet är mest benägna att acceptera den här typen av åtgärder. Yngre personer har generellt också en mer positiv attityd, enligt studien.
– Ransonering kanske tycks dramatiskt, men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt, säger Oskar Lindgren, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling vid Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet.
Rättvisa är viktigt
En fördel är att ransonering kan uppfattas som en rättvis åtgärd om ransoneringen sker oberoende av inkomst, säger Oskar Lindgren. Rättvisa styrmedel vinner i regel starkast stöd bland människor.
– Nu behövs mer forskning om attityder till ransonering och om hur styrmedlet kan utformas. Ransonering sker ju av vatten på många håll i världen och många tycks villiga att begränsa sin konsumtion som påverkar klimatet om även andra gör det. Det är positivt utifrån klimatmålen.
Vetenskaplig artikel:
Public acceptability of climate-motivated rationing, Humanities & Social Sciences Communications.
