Människan har utrotat hundratals fågelarter. Men när de försvinner blir fåglarnas viktiga jobbuppgifter i naturen inte utförda. Det leder i sin tur till störningar i ekosystemen, visar en studie med forskare från Göteborgs universitet.
Forskarna har bevis för att människan har utrotat minst 600 fågelarter under de senaste 130 000 åren. Två exempel är dronten och sångfågeln kauai-o-o, som levde på Hawaii men förklarades utdöd 2023.
I en ny studie, som bygger på omfattande data över alla kända fågelutdöenden, har forskare inte bara tittat på antalet utdöda arter. De har också undersökt de större konsekvenserna för vår planet.
– Det stora antalet fågelarter som har utrotats är naturligtvis en stor del av utrotningskrisen, men varje art har också ett jobb eller en funktion och spelar därför en mycket viktig roll i sitt ekosystem, säger forskaren Tom Matthews vid University of Birmingham.
Jobbet blir inte gjort
En del fåglar bekämpar skadedjur genom att äta insekter. Andra äter frukt och sprider fröna så att fler växter och träd kan växa. Vissa, till exempel kolibrier, är viktiga pollinatörer.
– När dessa arter dör ut försvinner också den roll som de spelar, fortsätter Tom Matthews.
Enligt studien har fågelutrotningarna hittills resulterat i en förlust av cirka tre miljarder år av unik evolutionär historia. Det har även inneburit en förlust på sju procent av den funktionella mångfalden hos fåglar. Det är betydligt mer än forskarna förväntade sig.
– Varje art bär på en viss mängd evolutionär historia, så när en art utrotas är det i princip som att hugga av en gren på livets träd, säger Tom Matthews.
Omfattande konsekvenser
Med tanke på fåglarnas många viktiga ekologiska roller har utrotningen sannolikt fått stora konsekvenser.
Bland efterverkningarna finns minskad pollinering av blommor, minskad spridning av frön och sämre reglering av insektspopulationer, till exempel skadedjur och insekter som kan sprida smittoämnen.
Färre fåglar kan också ha lett till fler sjukdomsutbrott på grund av minskad konsumtion av kadaver.
Viktigt för att återställa ekosystem
Studiens resultat visar alltså att mångfaldskrisen inte bara handlar om färre antal fågelarter, menar Sören Faurby som är forskare i zoologi vid Göteborgs universitet.
– De förlorade arterna hade betydande effekter på ekosystemen och för att förstå dessa är det viktigt att titta på andra aspekter av mångfald. Den här informationen är avgörande för att kunna formulera effektiva mål för globala bevarandestrategier, liksom för insatser för att återställa ekosystem och återskapa vildmark, säger Sören Faurby.
Vetenskaplig studie:
The global loss of avian functional and phylogenetic diversity from anthropogenic, Science.
