Jordbruksstöd i skogsbygder kan förbättras

Jordbrukspolitiken för skogsbygder skulle kunna förbättras, enligt en ny studie från Lunds universitet och SLU. En omfördelning av pengar mellan olika jordbruksstöd skulle kunna ge mer sammanhängande stöd där målen bättre uppfylls.

Studien har fokuserat på Jönköpings län, ett län som är typiskt för jordbruk i skogsbygd som vanligtvis har en hög andel naturbetesmark. Sådan betesmark är viktig för bevarandet av biologisk mångfald.

Forskarna har använt en simuleringsmodell för att analysera hur de största jordbruksstöden, se faktaruta nedan, individuellt bidrar till de olika målen i Jönköpings län.

Många mål för jordbruket

Bakgrunden är att målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har blivit fler. Målen handlar nu om att främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå dessa mål används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning.

Studien visar att förändringar i budgeten för de huvudsakliga stöden påverkar strukturomvandlingen inom jordbruket i skogsbygd. Det får effekter på både djurhållning och markanvändning, vilket i sin tur påverkar de olika målen för jordbrukspolitiken.

Forskarnas slutsats är att den nuvarande stödkombinationen kan förbättras. Det går att uppfylla målen bättre utan att kostnaderna för stöden ökar.

Olika stöd, olika resultat

– Nötkreatursstödet ger högst utsläpp av växthusgaser, metan, och bevarar relativt lite naturbetesmark. I jämförelse bidrar kompensationsstödet lika mycket, eller mer, till alla målen. Det är dock naturbetesmarksstödet som bevarar naturbetesmark effektivast, säger Mark Brady, docent vid SLU.

– Det mest förvånande för läsare av studien är kanske att gårdsstödet har en relativt liten effekt på samtliga studerade målvariabler, inklusive jordbrukares inkomster som är huvudsyftet med gårdsstödet. Det beror på skötselkostnader förknippade med stödet och att det leder till högre arrendepriser över tid.

Om jordbruksstöden i studien

Gårdsstödet är ett frikopplat stöd som inte kräver någon produktion för att betalas ut. Stödet kräver i stället välskött jordbruksmark där växtodling och aktiv betesmark uppfyller kravet. Gårdsstödet höjer därför alternativkostnaden för att lägga ner jordbruksmark, exempelvis genom omvandling till skog.

Nötkreatursstödet är kopplat till produktionen. Varje medlemsland i EU bestämmer själv om det vill ha stödet med begränsningen att det generellt inte får vara mer än 13 procent av budgeten för direktstöd. Nötkreatursstödet är tänkt att leda till fler nötkreatur, men även potentiellt större areal betesmarker som kan bidra till biologisk mångfald.

Kompensationsstödet är också ett kopplat stöd, som ges till jordbruksproduktion i områden med ogynnsamma naturliga förutsättningar som Jönköpings län. Kompensationsstödet främjar högre djurtäthet per hektar jordbruksmark, inklusive naturbetesmark, som används till foderproduktion. Ju högre täthet, desto högre stöd per hektar. Täthet kan höjas genom att antingen öka antalet djur eller minska arealen fodergrödor. Även växtodling utan djur får stöd, men med ett lägre belopp per hektar än djurgårdar.

Naturbetesmarksstödet kompenserar för ytterligare kostnader som frivilligt underhåll (hävd) av naturbetesmark medför. Syftet med stödet är att främja biologisk mångfald genom att bevara naturbetesmark och dess biologiska kvaliteter.

Att bevara biologisk mångfald på ett klimateffektivt sätt – utan att samtidigt försämra livsmedelsberedskapen eller jordbrukarnas inkomster – står högt upp på den politiska agendan.

– Vi hoppas att studien belyser möjligheterna att förbättra jordbrukspolitiken på ett kostnadseffektivt sätt, säger Mark Brady.

Bakom studien står AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Jordbruksstöd i Jönköpings län

De studerade jordbruksstöden utgjorde 81 procent av det totala jordbruksstödet på 718 miljoner kronor i Jönköpings län 2022. Tabellen nedan visar fördelningen mellan de olika stöden samma år.

Jordbruksstöd samt belopp och andel:

• Gårdsstöd: 279 miljoner kronor (39 procent)
• Nötkreatursstöd: 81 miljoner kronor (11 procent)
• Kompensationsstöd: 135 miljoner kronor (19 procent)
• Naturbetesmarkstöd: 84 miljoner kronor (12 procent)

Vetenskaplig artikel:

Hur fungerar jordbruksstöd i skogsbygd?, AgriFood Policy Brief.