Vad får skogsväxter som teveronika och revsmörblomma att röra sig västerut i Europa? Svaret är inte högre temperaturer. Flytten till nya platser beror snarare på kvävenedfall från luftföroreningar, visar en studie vid Göteborgs universitet.
Forskare har tittat närmare på över 260 växters utbredning i Europa under flera decennier. Nästan 40 procent av växtarterna har flyttat sig längre västerut i de kontinentala skogarna.
Studien visar att kväveföroreningar är den viktigaste drivkraften när vissa skogsväxtarter, som olika gräs, buskar och örter, breder ut sig i Europa.
– Resultaten i vår studie går emot den allmänna uppfattningen att klimatförändringar är den främsta orsaken till att arter flyttar till nya platser, och då främst norrut. Det ger oss en ökad förståelse av hur olika miljöfaktorer, och i synnerhet kväveföroreningar, påverkar växternas utbredning, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet.
Temperaturer är inte avgörande
Studien visar att förflyttningen västerut av växter i Europas skogar är 2,6 gånger mer sannolik än förflyttningar norrut. Höga nivåer av kvävenedfall från luftföroreningar underlättar en snabb spridning av växtarter som är mer tåliga för kväve, främst från Östeuropa.
– Det är många faktorer som avgör om en växtart kan etablera sig och bli framgångsrik på en ny plats. Bland annat tätheten på bladverket i skogen, jordmån, klimat och vattentillgång. Framtida mönster för biologisk mångfald drivs av komplexa samspel mellan flera olika miljöförändringar, och inte enbart av klimatförändringarna, säger Anne Bjorkman.
–Att förstå samspelet är avgörande för att markförvaltare och beslutsfattare ska kunna skydda den biologiska mångfalden och ekosystemens funktion, fortsätter hon.
Kan hota andra växter
Växterna breder ut sig med en genomsnittlig hastighet på drygt 3,5 kilometer per år. När konkurrenskraftiga arter slår sig ner i områden med högt kvävenedfall kan det ske på bekostnad av mer specialiserade växtarter.
– I en tid när vi snabbt utvecklar nya moderna metoder för miljöövervakning, som fjärranalys, e-dna och AI, är det viktigt att komma ihåg att traditionella metoder, som att gå i skogen och räkna växter, fortfarande kan ge värdefulla insikter om biologisk mångfald, säger Caroline Greiser som är landskapsekolog vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som medverkat i studien.
Så gjordes studien
I studien analyserades förskjutningarna i utbredning för 266 skogsväxtarter i Europa under flera decennier. De första mätningarna gjordes 1933 på vissa platser. Forskarna har inventerat vilka växter som fanns i olika skogar och jämförde med tidigare mätningar.
39 procent av växtarterna i studien har flyttat sig längre västerut. Förflyttningar norrut observerades för 15 procent av arterna. I studien ingick bland annat urskogen Białowieża i Polen. I Sverige ingick skogar i Skåne och på Öland.
Vetenskaplig studie:
Unexpected westward range shifts in European forest plants link to nitrogen deposition, Science.
