Under pandemin fick kommunpolitikerna ställa om till digitala möten. Förändringen gjorde att kvinnliga politiker hade lättare att komma till tals om lite ”hårdare” ämnen, till exempel infrastruktur och bostäder.
En avhandling vid Linköpings universitet har undersökt hur fullmäktigemöten påverkades under pandemin, och om digitala möten påverkade fördelningen av talartid och diskussionsämnen mellan män och kvinnor.
– Tidigare forskning visar att män vid vanliga sammanträden kan använda härskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun på dem. Det är betydligt svårare i digitala möten, säger Fredrik Garcia som skrivit avhandlingen vid Linköpings universitet.
Han undersökte ett vanligt fullmäktigemöte i de tre kommunerna Linköping, Sundsvall och Valdemarsvik ett år före coronakrisen. Det jämfördes sedan med ett digitalt möte under pandemin.
Bättre balans mellan ämnen
Tidigare forskning har visat att kvinnor traditionellt ägnar mer tid åt ”mjuka” frågor som kultur, vård och förskola och mindre åt ”hårda” ämnen som infrastruktur, energi och bostäder. Men vid de digitala mötena visade sig balansen mellan ämnen bli jämnare.
När mötena hölls på plats ägnade de kvinnliga politikerna i Linköping drygt tio procent av talartiden åt ”hårda” ämnen. Det ökade till nästan 33 procent vid de digitala mötena. I Sundsvall sågs ett likadant mönster.
Mötesform som kan gynna kvinnor
Även skillnaden i talartid mellan män och kvinnor minskade, oavsett ämne. Flera orsaker kan finnas bakom detta, menar Fredrik Garcia.
Förutom att digitala möten kan försvåra vissa härskartekniker skulle digitala möten kunna passa kvinnors sätt att prata bättre. Annan forskning visar nämligen att kvinnor tenderar att uttrycka sig kortare och mer koncist. Eftersom talartiden på de digitala mötena begränsades kunde männen inte ta lika stor plats.
Digitala möten var tillfälliga
Efter pandemin återgick kommunfullmäktige i de tre orterna till traditionella möten. I intervjuer med fullmäktigeordföranden i kommunerna framkom att digitala möten var viktiga för att upprätthålla demokratin, men att de även hade brister. Framför allt saknade ledamöterna informella möten vid kaffeapparaten där en del motsättningar som uppstår i fullmäktigesalen normalt kan lösas. De digitala mötena tenderade att bli mer konfliktfyllda.
– Hittills tror jag att man är väldigt glad över att ha gått tillbaka till vanliga möten. Sen får vi se om man om något år eller så börjar känna att man kanske ska vara mer flexibla, säger Fredrik Garcia.
Mer forskning krävs för att säga att resultatet i avhandlingen gäller för samtliga kommuner i Sverige.
Avhandling:
Det digitala mötet som experiment: Institutionell stabilitet och förändring i kommunalt beslutsfattande under pandemin, Linköpings universitet.
