Appar öppnar blicken för naturen

Vad är det för en växt, fågel, svamp eller insekt? Numera finns över 250 appar som kan ge snabba svar om arter i naturen. Nu har forskare vid SLU undersökt apparna och hur de används.

Antalet art-appar och nedladdningar har ökat markant efter 2020. Tack vare framsteg inom artificiell intelligens har de också blivit mycket bättre på att känna igen arter.

– AI-baserad teknik har verkligen slagit igenom. De första apparna dök upp 2013, och nu finns det många och de används flitigt. I vår studie identifierade vi sammanlagt över 200 miljoner nedladdningar så det är väldigt många som är intresserade, säger Minh-Xuan Truong, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Skiljelinje mellan gratisappar och kommersiella

I en studie har forskarna sökt systematiskt i appbutiker och på onlineplattformar för att hitta alla relevanta appar, vilka artgrupper de berör, hur de används och bedöms.

Enligt forskarna finns en intressant skiljelinje mellan gratis akademiskt drivna appar, ofta utformade för medborgarforskning, och betalappar.

Gratisappar betonar insamling av information om arter och användargemenskap. Kommersiella appar fokuserar på individuell användning och lärande. Enligt studien prioriterar företagen även att samla in personlig data för marknadsföring.

Engagemang för naturen kan öka

Jämfört med gratisapparna fick de kommersiella apparna många negativa kommentarer. Det kan bero på att människor har andra förväntningar när de har betalat för något, menar forskarna.

– Båda typerna av appar underlättar dock effektivt artbestämningen och kan främja användarnas engagemang i naturen. Även om de har fundamentalt olika mål och användare påverkar gratis- och betalappar också varandras utveckling på många olika sätt, säger René van der Wal, professor i medborgarforskning på SLU.

Data om biologisk mångfald

Gratisapparna bidrar till globala biodiversitetsdatabaser och forskning om biologisk mångfald. Betalda appar når däremot en bredare publik, vilket kan stärka en ökad miljömedvetenhet i samhället, menar forskarna.

René van der Wal nämner att företagen som utvecklar betalda appar sitter på enorma mängder data om biodiversitet som inte är tillgängliga för exempelvis naturvård eller offentliga myndigheter.

– Vi ser fördelar med partnerskap mellan medborgarvetenskapsprogram och stora teknikföretag, men till vilket pris? Kommer dessa företag verkligen att göra biodiversitetsdata tillgängliga eller snarare fokusera på sociala data för att tjäna sina affärsintressen, säger René van der Wal.

Andra intressanta upptäckter var att de flesta appar fokuserar på växter. I studien framgår också att ett fåtal appar står för hälften av nedladdningarna.

Vad händer nu?

– Nu när automatiserade artigenkännings-appar finns och redan används i stor utsträckning, behöver vi fokusera på vad de egentligen gör med sina användare, inklusive vilka relationer de formar med naturen omkring oss, säger Minh-Xuan Truong.

Vetenskaplig studie:

Exploring the landscape of automated species identification apps: Development, promise, and user appraisal, BioScience.