Under förra året var växtsäsongen i Sverige tolv dagar längre jämfört med i slutet av 1800-talet. Förklaringen är högre temperaturer. Det ledde till att lövsprickningen startade snabbare än normalt och träden behöll även sina färger längre på hösten.
Globalt rapporteras 2024 som det varmaste året som någonsin uppmätts. Effekterna av högre temperaturer har också varit tydliga i Sverige. Det visar en ny uppföljning av växternas säsongsmönster som gjorts av Svenska fenologinätverket på uppdrag av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och länsstyrelserna.
Tidiga vårblommor som tussilago kom vid normal tid under förra året, men när lövsprickningen väl inleddes hade temperaturen hunnit stiga rejält. Det ledde till att lite senare vårtecken och försommarblommor kom ovanligt tidigt.
Och växtsäsongen – som mäter perioden från björkarnas, asparnas och häggarnas lövsprickning till att löven fått höstfärger – var betydligt längre än normalt.
Tolv dagar längre
Kartläggningen bygger på data från 14 års medborgarforskning, där allmänheten rapporterar in observationer om vår- och hösttecken i naturen. Forskarna jämför även med observationer som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden.
– Vi ser att växtsäsongen 2024 blev hela tolv dagar längre än den var i slutet av 1800-talet, över hela landet. Det är den näst längsta växtsäsongen som vi har uppmätt sedan 2011, säger Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket, i ett pressmeddelande.
– Förra årets växtsäsong var dessutom sex dagar längre än genomsnittet under perioden 2011 till 2023, fortsätter han.
Fler rapporter behövs
För att förbättra kartläggningen av klimatförändringarnas påverkan på naturen behöver forskarna få in fler rapporter, särskilt från glesbefolkade områden.
– I vissa regioner är resultaten mer osäkra på grund av få observationer. Vi hoppas att fler kan bidra genom att rapportera sina iakttagelser till Naturens kalender. Ett enkelt sätt är att notera vår- eller hösttecken under en promenad eller när hunden rastas, säger Björn Gunnarsson som är samordnare för länsstyrelsernas fenologiprogram.
Fenologi och klimatforskning
Fenologi studerar hur naturens säsongsväxlingar anpassar sig till klimatet. Det ger viktig information om hur ekosystemen påverkas av ett förändrat klimat.
Mer information om hur du kan hjälpa forskarna och medverka i rapporteringen om växter, som ligger till grund för den här klimatforskningen, finns på Naturens kalender.
