Pojke lutar huvudet mot ett bord.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I takt med att fler barn får en adhd-diagnos ökar förskrivningen av läkemedel. Men en studie visar nu att effekten av behandlingen, som kan ge biverkningar, inte går att förutse.

Allt fler barn medicineras mot adhd, men nästan vart tredje barn har ingen nytta av behandlingen. Forskare vid Umeå universitet har därför undersökt om det går att förutse vilka barn som kan bli hjälpta av läkemedlen, som ofta är centralstimulerande preparat.

– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte adhd-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger barnläkaren Maria Lilja, doktorand vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Var tionde pojke får diagnosen adhd

Adhd är en diagnos för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet. Antalet barn som diagnosticeras med adhd har ökat markant.

För närvarande får mer än var tionde pojke och drygt var femte flicka i Sverige diagnosen.

Både diagnosen och medicineringen med centralstimulerande amfetaminliknande preparat är omdiskuterad.

I studien ingick över 600 barn mellan 6 och 17 år i regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm.

Forskarna undersökte en mängd faktorer, till exempel kön, ålder, vikt, längd, blodtryck och puls. De tittade också på faktorer som IQ, form av adhd, födelsetid på året, geografisk region och samsjuklighet. Studien visar dock att ingen av de undersökta faktorerna har betydelse för att förutsäga vilken effekt barnen skulle få av läkemedelsbehandling.

Oklart när behandling är befogad

Det går alltså inte i förväg att veta om ett barn med uttalade adhd-symtom får mer nytta av medicinering än ett barn med milda symtom.

– VI har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till. Det behövs mer forskning på området, säger Maria Lilja vid Umeå universitet.

Vetenskaplig artikel:

Can response to ADHD medication be predicted?, European Child & Adolescent Psychiatry.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera