Varje år anmäls 2 400 personer som lever med demenssjukdom försvunna till polisen. Risken för att komma till skada vid försvinnandet ökar bland annat om det är en man och om det är första gången personen försvinner.
En studie från Högskolan i Borås har undersökt 1 000 polisanmälda försvinnanden av personer som levde med demenssjukdom under 2022. Studien undersökte också vad som påverkade risken för skada vid försvinnandena.
Av de 1 000 anmälningarna som undersöktes kom 61 personer, alltså sex procent, till skada. Risken för att skadas var inte lika för alla.
– Den var större första gången en person med kognitiv svikt försvann, nästan fem gånger större, och var fördubblad för män jämfört med kvinnor, säger Mikael Larsson, polis och doktorand vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås, som genomfört studien.
Fem saker ökade skaderisken
Studien hittade fem faktorer som ökade risken för att personen skulle komma till skada:
- Kön
- Förstagångsförsvinnanden
- Årstid
- Fördröjd anmälan till polisen
- Insatstid
Om den försvunna var man, anmäld försvunnen för första gången, försvann på den kalla årstiden mellan oktober och mars och ju längre tid som förflöt innan personen återfanns, desto större var sannolikheten för skada.
Polisinsatser vid försvinnanden kräver betydande resurser. För att minska antalet försvinnanden av personer som lever med demenssjukdom, och för att öka säkerheten för dem som försvinner, är det viktigt med tidiga insatser och bättre samverkan mellan polis, kommunal äldreomsorg och anhöriga, enligt studien.
Vetenskaplig artikel:
Missing incidents and the risk of harm in persons living with dementia reported to the Swedish police– A nationwide retrospective registry study, BMC Geriatrics.
Text: Solveig Klug
Det här är en omarbetad artikel som först publicerades av Högskolan i Borås.
