Digitalt stöd kan minska förlossningsrädsla hos förstföderskor, enligt en studie från Karlstads universitet. Effekten är tydligast bland kvinnor som redan känner stark oro.
Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. För många blivande mammor är tankar på smärta, kontrollförlust och det okända en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att digitalt stöd i form av en app kan minska förlossningsrädslan – särskilt hos förstföderskor med uttalad oro inför födseln.
– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en tydlig och statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby, barnmorska i Region Värmland och klinisk lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet.
Resultaten kommer från ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, där forskare i Sverige och Norge har undersökt hur appen som bygger på metoden Föda utan rädsla kan användas som stöd under graviditet och i det tidiga värkarbetet.
Tydlig effekt för kvinnor med förlossningsrädsla
För att undersöka om det digitala stödet kan göra skillnad genomfördes en randomiserad kontrollerad studie. Totalt deltog 391 förstföderskor från hela Sverige, rekryterade via sociala medier. Deltagarna lottades till tre grupper. En grupp använde appen. En annan använde appen i kombination med utökad kontakt med en forskningsbarnmorska. Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som fick vanlig vård.
När resultaten analyserades framkom inga tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller den övergripande förlossningsupplevelsen eller medicinska utfall. Däremot såg forskarna en tydlig effekt bland förlossningsrädda.
– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en statistiskt säker minskning av rädslan. Effekten blev särskilt tydlig hos de kvinnor som lottats till appen, säger Karin Ängeby.
Partner blir delaktig
Att effekten främst framträdde hos kvinnor med uttalad förlossningsrädsla var inte ett självklart utfall, enligt forskarna.
– Vi trodde nog att appen skulle hjälpa alla förstföderskor ungefär lika mycket. I efterhand tänker vi att det kan handla om bemästring och egenvård, att kvinnorna får konkreta redskap för att hantera oro och smärta, vilket stärker känslan av kontroll, säger Anna Nordin, docent och lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet.
Exakt vilka delar i appen som har störst effekt är ännu inte klarlagt. Innehållet bygger på mentala tekniker, andning, avslappning och information. Den inkluderar också partnern i förberedelserna.
– Appen kan bli ett sätt att prata om förlossningen tillsammans. Partnern blir mer delaktig och vet hur hen kan stötta, vilket i sig kan minska oro och öka tryggheten, säger Karin Ängeby.
Komplement till mödrahälsovården
Enligt studien gav extra kontakt med en forskningsbarnmorska ingen tydlig ytterligare effekt jämfört med att enbart använda appen. Forskarna betonar dock att resultaten inte ska tolkas som att den mänskliga kontakten saknar betydelse
– Snarare visar det hur starkt ett genomtänkt digitalt stöd kan vara. Resultaten ger barnmorskor större trygghet i att rekommendera evidensbaserade appar som ett komplement till den ordinarie vården, säger Karin Ängeby.
Bidrar till vård på lika villkor
En av de stora fördelarna med digitala stöd är tillgängligheten, menar forskarna. Appen kan användas oavsett var i landet man bor, vilket gör frågan till en jämlikhetsfråga inom mödrahälsovården.
– Under pandemin blev det extra tydligt. När fysiska besök minskade så ökade istället digitala lösningar som kan bidra till vård på lika villkor, säger Karin Ängeby.
Samtidigt finns viktiga begränsningar i studien. Deltagarna hade generellt hög utbildningsnivå, relativt hög medelålder och levde i de flesta fall med en partner. Resultaten bygger dessutom till stor del på självskattade enkäter.
Forskningen går vidare
Nu planeras nästa steg i forskningen för att fördjupa förståelsen för kvinnornas egna upplevelser och hur digitala stöd används i praktiken.
– Med en mer detaljerad data och fördjupade intervjuer vill vi förstå hur och varför just denna metod verkar fungera för förstföderskor med förlossningsrädsla. Det är i mötet mellan omvårdnad, teknik, utbildning och klinisk vardag som framtidens vård utvecklas, säger Anna Nordin.
Texten är en bearbetning av en artikel publicerad på Karlstads universitets webbplats.
Tilliten till vården påverkar hur kvinnor vill föda barn
Vetenskaplig artikel:
Testing the ELSA Birth App During Pregnancy and Labor for Primiparous Women: Randomized Controlled Trial, Journal of Medical Internet Research.
