En kvinna begravdes med två barn – utan att vara deras mamma. I en annan grav låg två barn som troligen var kusiner. Nu visar en kartläggning att jägare-samlare, som ligger begravda i Ajvide på Gotland, värdesatte släktband även utanför den närmaste familjen.
Ajvide är en av Skandinaviens mest betydelsefulla stenåldersplatser och känd för sina välbevarade gravar. Här på västra Gotland levde jägare-samlare för omkring 5 500 år sedan. De livnärde sig mestadels på säljakt och fiske. Trots att jordbruket då hade spridits över stora delar av Europa levde jägar-samlarkulturer kvar i norr och förblev genetiskt åtskilda från de tidiga bönderna.
Kvarlevor har analyserats
Vid den stora gravplatsen i Ajvide har 85 gravar hittats, varav åtta innehåller två eller flera individer. Forskare vid Uppsala universitet har nu analyserat dna från kvarlevor i fyra av de gemensamma gravarna för att undersöka om de begravda personerna var släkt.
Resultaten ger ny kunskap om sociala strukturer och relationer inom de nordliga jägar-samlarsamhällena under stenåldern.
− Eftersom det är ovanligt att sådana här jägar-samlargravar bevaras, har inga systematiska studier på släktskap inom arkeologiska jägar-samlarkulturer gjorts tidigare, säger Tiina Mattila, populationsgenetiker vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kusiner i samma grav
I en grav fanns en 20-årig kvinna och två små barn som var helsyskon. Dna-analyserna visar att kvinnan var inte deras mamma utan sannolikt faster eller halvsyster på fädernet.
I en annan grav begravdes en ung flicka intill en vuxen man som troligen flyttats dit i efterhand, och analyserna visar att mannen var hennes pappa.
I en tredje grav fanns en pojke och en flicka som var släkt i tredje led, troligen kusiner. I den fjärde graven låg en flicka och en ung kvinna, även de släkt i tredje led.
− Överraskande nog visade analysen att många av dem som begravdes tillsammans var släkt i andra eller tredje led, snarare än i första led – det vill säga förälder och barn eller syskon, som ofta antas, säger Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet, i pressmeddelandet.
− Det tyder på att dessa människor hade en god kännedom om sina släktlinjer och att relationer bortom den närmaste familjen spelade en viktig roll, fortsätter hon.
Inblick i social struktur under stenåldern
Kartläggningen av de gemensamma gravarna är en första pilotstudie av gravfältet vid Ajvide och stenåldersjägarnas släktskapsförhållanden.
− Analyserna ger en inblick i stenålderns sociala organisation, säger Paul Wallin, professor i arkeologi och expert på Ajvidegravfältet.
Nu går forskare vid Uppsala universitet vidare med tvärvetenskapliga undersökningar av kvarlevor från över 70 individer från gravfältet. Målet är att fördjupa kunskapen om jägar-samlarnas sociala struktur, livshistorier och begravningsritualer.
Så kartlades kön och släktskap
Genom dna-analyser av tänder och ben från tio begravda personer kunde forskarna fastställa både kön och släktskap.
Barnens kön kan inte avgöras enbart utifrån skelett, men går att fastställa genom att titta på kromosomuppsättningen: två X-kromosomer visar att individen var flicka, en X- och en Y-kromosom att det var en pojke.
Släktskap fastställs genom att se hur stor andel gener två personer delar.
• Första led (förälder–barn, helsyskon): cirka 50 procent gemensamt dna.
• Andra led (mor- eller farförälder–barnbarn, halvsyskon): cirka 25 procent.
• Tredje led (kusiner, gammelföräldrar–barnbarnsbarn): cirka 12,5 procent
Vetenskaplig artikel:
Genetic relatedness mattered in the co-burial ritual of Neolithic hunter–gatherers, Proceedings of the Royal Society B.
