När vården ställde om till covid-19-vård fick strokerehabiliteringen stå tillbaka: Rehabiliteringsinsatser begränsades, patientsäkerheten påverkades och personalen utsattes för etisk stress, visar en studie. Resultaten pekar på behovet av att ge rehabilitering en tydligare plats i framtidens krisberedskap.
Forskare vid bland annat Högskolan i Kristianstad har gjort en studie som bygger på svar från 340 medarbetare inom strokerehabilitering från samtliga 21 regioner i Sverige.
Resultatet visar att ingen av strokerehabiliteringsverksamheterna hade stängts helt under pandemin. Däremot rapporterade många att rehabiliteringsinsatser hade pausats eller anpassats när resurser och personal omfördelades till covid-vård.
Mer än hälften uppgav att deras arbetssituation förändrades, och många beskrev hur rehabiliteringsinsatser fick begränsas eller ställas in. Detta väckte oro för att patienter inte skulle få den rehabilitering de behövde och bidrog till etisk stress bland personalen.
– Studien visar hur sårbar rehabiliteringsverksamheten kan vara när vården snabbt behöver ställa om. Många medarbetare beskriver att de behövde hantera osäkerhet, omprioriteringar och etiska dilemman samtidigt som de försökte ge patienterna så god rehabilitering som möjligt. Erfarenheterna från pandemin är viktiga för att stärka beredskapen inför framtida kriser, säger Maya Kylén, biträdande professor i hälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Upplevde att patientsäkerheten påverkades
Studien visar också att deltagarna upplevde att patientsäkerheten påverkades, särskilt under pandemins första månader. Många uppgav att tillgången till personlig skyddsutrustning var begränsad och att riskbedömningar av arbetsmiljön inte alltid genomfördes i tillräcklig omfattning.
Samtidigt bidrog pandemin till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. Digitala möten och kontakter med patienter och anhöriga blev vanligare, och många såg möjligheter att använda digital teknik för att göra rehabiliteringen mer flexibel och tillgänglig även efter pandemin.
Resultaten belyser enligt forskarna vikten av att inkludera rehabilitering i framtida krisberedskap, och att det finns ett behov av tydliga etiska riktlinjer, stöd till personal och strukturer för reflektion och återhämtning för att stödja personalens hälsa.
Vetenskaplig artikel:
Experiences, Challenges and Adaptations Among Stroke Rehabilitation Staff During the First and Second COVID‐19 Waves in Sweden—A National Survey, Scandinavian Journal of Caring Sciences.
