De flesta säger sig ta klimatförändringarna på allvar. Ändå svajar stödet för statliga klimatåtgärder. En ny studie visar att det inte bara handlar om förnekelse utan om hur vi resonerar kring problemet – vissa sätt att tänka kring klimatet kan i sig bromsa viljan att agera även om vi tar problemet på allvar.
Forskare vid Umeå universitet och University of Victoria i Kanada har undersökt allmänhetens föreställningar kopplade till tolv klimatfördröjande diskurser (attityder) genom en webbenkät i USA.
Klimatfördröjande diskurser är sätt att tänka eller tala om klimatförändringar som inte öppet förnekar problemet, men som bidrar till att bromsa eller fördröja nödvändiga åtgärder. Det handlar alltså inte om klassisk klimatförnekelse, utan om argument och berättelser som får omställningen att framstå som mindre brådskande och som skjuter upp åtgärderna.
– Våra resultat visar att klimatfördröjning inte bara är ett fenomen i politiska eliter eller medier – dessa diskurser återspeglas i den breda allmänheten och får mätbara konsekvenser för stödet till klimatpolitik, säger Joakim Kulin, docent i sociologi vid Umeå universitet.
Vissa attityder är tydligt kopplade till lågt stöd
Resultaten visar också att föreställningar i linje med de flesta klimatfördröjande diskurser är utbredda. Samtidigt är vissa diskurser tydligare kopplade till minskat stöd för statliga klimatåtgärder än andra.
– Särskilt diskurser som whataboutism (att hänvisa till andra länders utsläpp), ”inga piskor, bara morötter”, motstånd mot regleringar till förmån för frivilliga åtgärder, samt att ”hänvisa till social rättvisa” och att klimatpolitik drabbar utsatta grupper, hänger samman med ett lägre stöd för statlig klimatpolitik, säger Joakim Kulin.
Det handlar om argument som vid första anblick kan framstå som rimliga eller realistiska, att andra bör gå före, att frivillighet är bättre än tvång, att omställningen riskerar att slå orättvist. Men i opinionsmätningen visar de sig ha ett tydligt samband med svagare stöd för politisk handling.
Alla klimatfördröjande diskurser minskar inte stödet
Samtidigt visar studien att inte alla klimatfördröjande diskurser minskar stödet för klimatpolitik. Föreställningar kopplade till individualism och teknikoptimism är tvärtom positivt relaterade till stöd för klimatpolitiska åtgärder.
– Även om många klimatfördröjande diskurser är utbredda är det bara vissa – till exempel att peka på andra länders utsläpp – som tydligt hänger samman med svagare stöd för statlig klimatpolitik. Detta innebär att riktade motargument som bemöter de mest problematiska fördröjningsdiskurserna kan vara avgörande för att öka allmänhetens stöd för kraftfulla klimatåtgärder, säger Joakim Kulin.
Forskarna menar att det är avgörande att förstå vilka klimatfördröjande diskurser som har störst genomslag i opinionen. Det är särskilt viktigt i ett politiskt polariserat land som USA, men även i länder som Sverige där klimatpolitiken blivit en alltmer tydlig politisk skiljelinje.
Vetenskaplig artikel:
Beyond denial: climate delay discourses and public opinion on government climate action in the United States, Environmental Politics.
