Mangroveskogarnas tidvattenmiljö fungerar som barnkammare för många fiskarter. En studie från Göteborgs universitet visar nu att hotet mot de viktiga ekosystemen ökar i takt med klimatförändringar och varmare hav.
Vattenkvaliteten i mangroveskogar förändras i takt med tidvattnet. Vid ebb sjunker syrehalten i vattnet samtidigt som koldioxidhalten ökar. Det blir då svårare för fiskar och andra havslevande arter att andas, och bara arter som är särskilt anpassade till mangrovemiljön klarar förhållandena.
När tidvattnet vänder och högvatten för in syrerikt vatten från havet sjunker koldioxidhalten. Då söker sig även mer känsliga arter in i mangroven, bland annat kommersiellt viktiga fiskarter, för att hitta skydd och föda.
Nära kritisk gräns
Forskare vid Göteborgs universitet har för första gången gjort noggranna mätningar av koldioxid- och syrehalter i 23 mangroveområden runt om i världen. Syftet var att förstå hur krävande tidvattenmiljön är för det marina livet.
Mätningarna visar mönster och likheter mellan mangroveområdena.
– Jag var överraskad över att se hur många mangroveskogar som redan ligger nära gränsen för när det blir svårt för fiskar att andas. Speciellt i tropikerna är perioderna med lågt syre och hög koldioxidhalt så långa att det inte ger mycket tid för mer känsliga arter att leva i mangroven, säger Gloria Reithmaier, marinkemist vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Varmare vatten pressar ekosystem
Den globala uppvärmningen höjer temperaturen i världshaven. När vattnet blir varmare ökar också koldioxidhalterna. Det sätter ytterligare press på mangroveskogarnas ekosystem.
I studien har forskarna använt flera klimatscenarier för att undersöka hur vattnet i mangroveområden kan förändras. Samtliga scenarier pekar på att det blir kortare gynnsamma perioder för fiskar och andra arter i mangroven.
Hur motståndskraftiga ekosystemen är varierar mellan de undersökta områdena. I vissa scenarier skulle fisk få svårt att andas.
– Jämfört med områden som ligger längre från ekvatorn har mangroveskogarna i till exempel Amazonas och Indien redan en väldigt hög koldioxidhalt. Det är också marina områden med väldigt hög biodiversitet som riskerar att gå förlorad om koldioxidhalterna i havet fortsätter uppåt, säger Gloria Reithmaier.
Viktig inkomst för lokalbefolkning
Forskarna lyfter också fram de ekonomiska konsekvenserna om livet i mangroveskogarna skulle kollapsa. Många mangroveområden är uppväxtmiljö för fiskarter som ger viktiga inkomster för lokalbefolkningar i utvecklingsländer.
– Det är troligt att fiskarna vi är mest intresserade av är de som drabbas hårdast, säger Gloria Reithmaier.
Vetenskaplig artikel:
Climate Change Will Enhance Hypercapnic Hypoxia Threatening Mangrove Habitats, Geophysical Research Letters.
