Beteendeförändringar hos äldre, som depression, irritabilitet eller apati, kan uppträda långt före en demensdiagnos. Det framgår av en ny studie från bland annat Karolinska Institutet. Fynden kan på sikt ge ledtrådar om vilka människor som löper högre risk att utveckla demens.
Studien inkluderade 1 234 personer, 65 år och äldre, som besökt en minnesklinik i Perugia, Italien. Neuropsykiatriska symtomprofiler bedömdes med hjälp av ett standardiserat intervjuprotokoll. Anmärkningsvärt nog visade 42 procent av deltagarna utan demens redan sådana symtom. Det handlade om symtom som depression, irritabilitet, apati och agitation.
Med hjälp av maskininlärning identifierade forskarna fyra tydliga neuropsykiatriska profiler: Inga eller mycket få symtom, en kombination av depression–apati–ångest, en profil präglad av depression–ångest, samt ett mönster dominerat av vanföreställningar–agitation–irritabilitet.
Dessa mönster förekom både hos personer med och utan demens, men mer uttalade hos dem med demens.
Kan ge nya ledtrådar
– Våra resultat visar att neuropsykiatriska symtom – en viktig dimension av hjärnhälsa – kan uppträda tidigt och inte bara är något som uppstår vid etablerad demens, säger Anna Marseglia, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
– Detta kan ge oss värdefulla ledtrådar om vilka som löper högre risk att utveckla demens. Vår studie visar också att vissa symtomkluster förekommer tillsammans med behandlingsbara hälsotillstånd, vilket lyfter fram möjligheter för förebyggande strategier och tidigare stöd.
Öppnar för bättre stöd
Studien, som har gjorts i samarbete med Universitetet i Perugia i Italien, identifierade faktiskt samband mellan de olika neuropsykiatriska symtomprofilerna och påverkbara hälsofaktorer, som högt LDL-kolesterol, lågt HDL, dåligt reglerat blodsocker, sköldkörtelrubbningar och undervikt. Dessa faktorer varierade mellan de olika neuropsykiatriska klustren.
– Eftersom flera av dessa tillstånd är behandlingsbara öppnar det för bättre uppföljning och stöd till äldre som uppvisar tidiga beteendeförändringar, säger Anna Giulia Guazzarini, gästdoktorand från Universitetet i Perugia inom Westman hjärnavbildningsgrupp vid Karolinska Institutet.
– Eftersom vår studie är tvärsnittlig kan vi dock inte fastställa orsakssamband, säger Anna Marseglia.
Mer forskning att vänta
Nästa steg är att följa deltagarna på sikt för att förstå hur de fyra symtomprofilerna utvecklas och att i detalj undersöka vilken roll lipid- och glukosrubbningar, sköldkörtelrelaterade faktorer och undervikt spelar i denna utveckling.
Forskarna planerar också att koppla dessa beteendemönster till bland annat blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar för att bättre förstå de underliggande mekanismerna.
Vetenskaplig artikel:
Neuropsychiatric symptoms in preclinical and clinically manifest dementia: clusters and their health determinants, Alzheimer’s & Dementia.
