Somrarna i Sverige ser ut att bli torrare och varmare under resten av seklet. Det innebär att jordbrukets vattenbehov kraftigt kommer att öka, främst i sydöstra Sverige, enligt forskning från SMHI.
Jämfört med övriga världen är Sverige ett land där bara en liten del av vattenförbrukningen går till bevattning. Här får jordbruket till största delen sitt vatten från regn.
Men i framtiden, med ett förändrat klimat, blir det sannolikt annorlunda. Torråren väntas bli fler och regnet väntas falla mer oregelbundet, samtidigt som växtsäsongen börjar tidigare. Förändringarna ser ut att bli störst i södra och sydöstra Sverige.
– Vi har för första gången kunnat räkna ut det ökade behovet av bevattning i framtiden för åkermarken som det ser ut idag, säger Hugo Rudebeck, doktorand på SMHI:s forskningsavdelning för hydrologi.
Mycket större vattenbehov
Ett genomsnittligt årsbehov på minst 900 miljoner kubikmeter vatten för hela Sverige är troligt vid slutet av seklet.
– Det motsvarar en ökning med över 50 procent av dagens behov och mer än en tredjedel av Sveriges hela nuvarande vattenanvändning, säger Hugo Rudebeck.
I dag står bevattning endast för cirka tre procent av Sveriges vattenförbrukning.
Torr sommar det nya normala
Måttstocken för det som är normalt kan också komma att förändras.
– I ett framtidsscenario där utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka under seklet kan det som tidigare har klassats som ett torrt år komma att bli det nya normala. Trots att vi under året i stort kommer få mer regn väntas fler torra dagar i södra Sverige. Det beror på att regnet blir kraftigare och samtidigt mer oregelbundet, säger Hugo Rudebeck.

Anpassning krävs
För att möta förändringarna måste jordbruket klimatanpassas. Just nu pågår till exempel arbete med att anlägga dammar för att spara vatten från blöta perioder.
– Men förändringarna ställer också krav på att vattnet kan fördelas i samhället och mellan olika intressenter på ett bra sätt, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.
Många initiativ pågår som rör hållbar vattenförvaltning. SMHI leder och medverkar i flera utvecklingsprojekt med samarbeten mellan myndigheter, forskare, näringsliv, experter från olika sektorer och andra aktörer, för att skapa gemensamma arbetssätt för hur vattnet kan prioriteras under både torra och blöta förhållanden.
– Den här studien är en påminnelse om att vi behöver ställa om samhället efter nya förutsättningar, för att vattnet ska räcka till alla och till naturen även i framtiden, säger Berit Arheimer.
Vetenskaplig artikel:
Modeling water demand for crop irrigation in Sweden under climate change, Journal of Hydrology: Regional Studies.


