Så kan AI forma valet – utan att vi märker det
Tiden inför riksdagsvalet 2026 präglas av ett pågående skifte. Generativ AI hotar demokratin genom att förstärka konflikter, påverka vad som uppfattas som viktigt och skapa innehåll där sanning och lögn är svåra att skilja åt. Därför är det viktigt för beslutsfattare, medier och medborgare att rusta sig för denna nya situation, menar forskare.
AI-botar och AI-agenter kan i stor skala manipulera vilka frågor som uppfattas som mest angelägna. Det sker genom att vissa ämnen förstärks och andra dränks i automatiserat innehåll. Effekten kan bli att medier, kampanjer och väljare styrs av en syntetisk slagsida. Valet 2026 präglas av en dubbel förändring, nämligen ett snabbt teknikskifte i kombination med en värld som har blivit mer instabil.
– Vi har de senaste decennierna gått igenom ett flertal större skiften som påverkat politiken i både Sverige och internationellt, säger Mikael Wiberg, professor i informatik vid Umeå universitet.
– Från webbens genomslag kring millennieskiftet, de smarta mobilernas intåg och senast från den breda användningen av sociala medier vid de senaste valen. Den här gången är det generativ AI som i olika former påverkar både politikers möjligheter att nå ut och medborgares möjligheter att värdera flödet.
Vem som lyckas tränga igenom bruset idag avgörs allt oftare av algoritmer, plattformar och marknadsbudgetar, inte av demokratiska ideal. Samtidigt ökar mängden syntetiskt skapat innehåll. AI-genererat material kan förstärka vinklingar, presentera alternativa versioner av händelser eller skapa sådant som aldrig ägt rum. Det slår direkt mot demokratins kärna, som är människors förmåga att dela en gemensam verklighet.
Enklare att dela information
Fysiska och digitala världar är i dag tätt sammanflätade. Mobilen som filmar, AI-verktyget som redigerar materialet och plattformen där allt publiceras gör att verkligt och artificiellt material flyter samman, ofta helt sömlöst. Att interagera och sprida saker vidare blir allt enklare när all typ av digital friktion byggs bort. Med smartare flöden och färre klick blir delning något nästan reflexmässigt.
– Digitaliseringen öppnar för fler röster, men också för syntetiska sådana. Därför måste vi synliggöra tekniken och inte låta den försvinna i bakgrunden, säger Mikael Wiberg.
Vad är äkta? Svårt att veta
Det parlamentariska klimatet beskrivs ofta som polariserat. Debatter störs av personangrepp, dramaturgiska inslag och taktiska utspel. Med generativ AI riskerar det att ta över.
Bara omfattningen av digitalt genererat material kan skapa illusionen av att en viss fråga är större eller viktigare än den egentligen är. Det blir en kapplöpning mellan teknikutvecklingen och människans förmåga att avgöra vad som är äkta. Att ta in, bearbeta och bedöma trovärdighet i det dagliga informationsflödet blir allt svårare.
AI påverkar allt fler beslut
Demokratin vilar inte bara på fria val, utan även på legitimitet. För att människor ska acceptera beslut behöver processerna vara rättvisa, transparenta och begripliga. Det gäller även när AI används i beslutsfattande. Men hur ska medborgare kunna förstå och verifiera algoritmiska beslut när systemen ofta beskrivs som svarta lådor – slutna och helt insynsskyddade, ibland även av dem som har utvecklat dem?
Riksdagen har redan lyft behovet av att utreda hur AI påverkar mänskliga rättigheter och demokrati. Digg, Myndigheten för digital förvaltning, har publicerat riktlinjer för ansvarsfull AI i offentlig sektor, med fokus på transparens, rättvisa och spårbarhet.
– Vi måste arbeta aktivt för att synliggöra den osynliga tekniken. Fysiska möten, där vi diskuterar och debatterar ansikte mot ansikte, blir allt viktigare när digital friktion försvinner, säger Mikael Wiberg.
Viktigt inför val
Mikael Wiberg lyfter tre saker som han anser är centrala för att samhället ska kunna rusta sig inför val där AI i olika former riskerar att påverka utgången:
- Höjd AI-kompetens hos politiker, medier och myndigheter. Alla behöver förstå både vad tekniken möjliggör och vad den kan dölja.
- Öppenhet i kampanjer. Partier behöver redovisa hur AI används i text, bild, rörligt material och analys.
- Skärpt källkritik hos alla medborgare. Rutiner behövs för att verifiera information innan den delas, särskilt när mängden AI-genererat och AI-modifierat innehåll ökar.
Verkliga möten är avgörande
Forskningen visar att just de fysiska mötena spelar en avgörande roll i polariserade tider. Förtroende mellan grupper byggs inte genom algoritmer eller informationsflöden, utan genom mänskliga möten där människor ser varandra, hör varandra och delar rum. Det är i de mötena som missförstånd kan redas ut och motsättningar minska.
Inför riksdagsvalet 2026 står det klart att tekniken kommer att spela en roll, säger Mikael Wiberg. Men det är hur samhället hanterar tekniken som avgör om demokratin stärks eller skadas.
Texten är en bearbetning av en artikel som först var publicerad på Umeå universitets webbplats.
