Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan år 2000, samtidigt som befolkningen i dessa kommuner blir allt äldre och antalet unga och personer i arbetsför ålder minskar. Trots det har kommunernas ekonomiska bärkraft hittills hållits uppe eftersom fler i arbetsför ålder jobbar, visar en ny rapport.
En rapport från AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, har analyserat Sveriges kommuner under perioden 2000–2024. Krympande kommuner definierades som kommuner där befolkningen minskat med mer än 5 procent mellan 2000 och 2024.
Rapporten visar att 77 av landets 290 kommuner får allt färre invånare. Förändringen gäller framför allt de glesaste landsbygdskommunerna, medan storstads- och täta kommuner nästan genomgående växer.
– Det innebär en växande demografisk press på de krympande kommunernas ekonomi och välfärdsuppdrag, säger Eric Rehn, doktor i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre.
Påverkar försörjningsbördan
Den fallande fertiliteten i Sverige diskuteras mycket medialt. Men för de 77 kommunerna är den nuvarande utmaningen inte färre nyfödda utan främst kopplad till fler äldre. I dessa kommuner har andelen äldre ökat från 22 procent år 2000 till nästan 30 procent år 2024.
– I krympande kommuner går det en person i arbetsför ålder på varje person utanför arbetsför ålder. Motsvarande relation i växande kommuner är en person per 0,7 personer. Det innebär att försörjningsbördan är betydligt större i krympande kommuner, fortsätter Eric Rehn.
Trots att Sveriges befolkning har minskat har förvärvsgraden ökat i de krympande kommunerna. Det innebär att en större andel i arbetsför ålder faktiskt arbetar. Därför har den ekonomiska försörjningsbördan – alltså hur många personer varje förvärvsarbetande i praktiken försörjer – varit stabil under perioden.
– Det kanske mest intressanta resultatet är att de krympande kommunernas ekonomiska bärkraft hittills inte har försämrats lika snabbt som den demografiska utvecklingen antyder. En stigande förvärvsgrad har dämpat effekterna av åldrande och befolkningsminskning. Men den utvecklingen kan inte fortsätta hur länge som helst. Framöver blir krympandet en större utmaning för kommunernas ekonomi, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi.
Sammanfattningsvis har alltså ekonomin varit stabil trots färre invånare eftersom fler har jobbat. Det väntas dock bli svårare för ekonomin framöver.
Arbetskraftinvandring istället för höjd skatt
Rapportförfattarna menar att skattehöjningar inte är lösningen. De krympande kommunerna har nämligen redan en högre kommunalskatt än rikssnittet.
– Kommunalskatten är redan 5 procent högre än rikssnittet vilket innebär att det är svårt att höja skatten. Alternativa åtgärder är arbetskraftinvandring och ytterligare kompensation inom det kommunala utjämningssystemet, för att kompensera för dessa skillnader, säger Martin Nordin.
Han menar att kommunala strategier inte ensidigt bör fokusera på att vända befolkningsutvecklingen, utan i stället utgå från det kommunerna faktiskt kan påverka.
Rapporten pekar på behovet av realistiska strategier för att anpassa verksamhet, service och ekonomi till långsiktigt minskande befolkningstal.
Rapport:
Krympande kommuner – en översikt, AgriFood Economics Centre.
