brungrå fjäril sitter på en yta i liknande färg.
Den oansenliga bogong-fjärilen kan konsten att nattflyga över enorma avstånd. Nu vet forskarna mer om hur det går till. Bild: Eric Warrant, Lunds universitet
Texten baseras på en nyhet från Lunds universitet

Läs mer om vårt innehåll.

Varje år ger sig bogong-fjärilen i Australien ut på långa flyttresor genom natten. För att hitta rätt använder den stjärnhimlen som vägvisare. Nu visar en studie att fjärilen också har en inbyggd magnetkompass som hjälper den att hålla kursen.

Den gråbruna australiska bogong-fjärilen har en hjärna mindre än ett riskorn, men den har en speciell egenskap som förbryllat forskare i decennier. Varje sommar ger sig fjärilarna ut på en nattlig resa genom beckmörker. De färdas drygt 100 mil till svala grottor i Snowy Mountains, Australiens högsta bergsområde. Resmålet hittar fjärilarna trots att de aldrig tidigare har besökt platsen.

År 2025 kunde ett forskarlag lett från Lunds universitet visa att bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor för att orientera sig. Nu visar en ny studie att fjärilen också har ett magnetsinne precis som nattflyttande fåglar.

– Det är anmärkningsvärt att två så olika djurgrupper använder samma grundläggande princip för att uppfatta jordens magnetfält. Det tyder på att det finns mycket gamla biofysiska mekanismer som bevarats genom evolutionen, säger Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Två sätt att navigera rätt

Studien visar att bogong-fjärilen navigerar med hjälp av den så kallade inklinationsvinkeln, som är vinkeln mellan jordens magnetfält och markytan.

Vinkeln förändras beroende på var på jorden man befinner sig och ger fjärilen information om riktningen. När fjärilen rör sig söderut ökar vinkeln, medan den minskar när den rör sig norrut. På så sätt får bogong-fjärilen hjälp av två oberoende navigationssystem – en stjärnkompass och en magnetkompass – under sina långa nattliga resor.

– Vi ser här en navigeringsförmåga som påminner om den hos flyttfåglar. Trots att insekter och fåglar har utvecklats åt olika håll under omkring 700 miljoner år verkar de kunna använda liknande biologiska lösningar, säger Hui Chen, biologiforskare vid Lunds universitet.

Forskare fångar in fjäril.
Forskaren Eric Warrant fångar fjärilar till studien. Bild: Ryan Wilmington

Så undersökte forskarna fjärilarna

Forskarna fångade migrerande bogong-fjärilar med hjälp av ljus och förde dem till ett specialbyggt laboratorium i Snowy Mountains i sydöstra Australien. Laboratoriet är byggt av icke-magnetiska material för att inte störa jordens svaga magnetfält. Där placerades fjärilarna i en flygarena inuti ett magnetspolesystem.

Spolarna gjorde det möjligt att ändra magnetfältets riktning och samtidigt registrera fjärilarnas flygriktning. När forskarna vände på magnetfältet ändrade fjärilarna också riktning. Det visar att de använder jordens magnetfält som kompass.

Djurs förmåga att känna av jordens magnetfält är ett av biologins stora mysterier. Den nya studien är den hittills mest omfattande kartläggningen av magnetsinnets betydelse för navigering hos ett ryggradslöst djur.

– Bogong-fjärilarnas magnetkompass fungerar på ett annat sätt än exempelvis ökenmyrornas polaritetskänsliga sinne. Detta tyder på att det troligen finns flera typer av magnetreception, där migrerande djur och icke-migrerande djur utnyttjar magnetfältet på olika sätt, säger Pauline Fleischmann, biologiforskare vid Carl von Ossietzky-universitetet i Oldenburg.

Ökad kunskap om magnetsinnet

Forskarna hoppas att resultaten ska bidra till ökad förståelse för hur magnetsinnet fungerar och hur djur använder jordens osynliga magnetfält för att orientera sig över långa avstånd.

– Nästa steg är att förstå mer i detalj hur den här mekanismen fungerar och hur den samverkar med andra sinnen när djur navigerar, säger Eric Warrant.

I forskningsarbetet ingår också Australian National University och University of South Australia.

Vetenskaplig artikel:

Bogong moths navigate with a light-dependent geomagnetic inclination compass, Nature.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera