Träds savflöde och tranpiration (avdunstning) påverkas av vad det är för typ av moln, visar en studie. Bild: Rodion Kutsaiev, Unsplash
Texten baseras på en nyhet från SMHI

Läs mer om vårt innehåll.

En studie visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och trädens savflöde och transpiration i europeiska skogar. Forskarna har beräknat hur förändringar i molnigheten påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden.

En stor grupp internationella forskare har undersökt molnens roll för trädens savflöde och transpiration (avdunstning från växter och andra organismer). Trädens transpiration är en viktig källa till fukt och stor för en stor andel av regn över land. För första gången har forskare nu tagit hjälp av markmätningar för att visa hur olika molntyper påverkar trädens savflöde och transpiration i skogar i Europa.

– Du har kanske smakat björksav någon dag på våren? Både savflödet inuti trädet och transpirationen kan kännas som naturliga underverk och är en del av det hydrologiska kretsloppet. De regleras av ett antal faktorer och processer som samverkar. I den här studien kan vi visa att molnigheten är en del som påverkar regleringen, säger Abhay Devasthale, forskningsledare inom SMHI:s meteorologiska forskning.

Resultaten visar att total molnighet minskar det maximala savflödet med upp till 40 procent. Men under vissa molniga förhållanden kan savflödet till och med vara större än vid klar himmel. Det återspeglar de olika strålningseffekterna hos olika molntyper.

En viktig slutsats är att låga och höga moln påverkar på olika sätt. Låga moln hämmar transpirationen genom att begränsa den inkommande strålningen, medan höga moln har en försumbar inverkan även vid molnigt väder.

– Dessa resultat understryker hur förändringar i molntäcke och molntyp kan förändra fuktflödet till atmosfären genom vegetationsfeedback, vilket påverkar regionala och globala vattenkretslopp, säger Abhay Devasthale.

Trädens savflöde och transpiration

Trädens savflöde och transpiration styrs bland annat av årstid, markfuktighet, ångtrycksunderskott (skillnaden mellan den faktiska och den maximalt möjliga mängden vattenånga som luften kan innehålla) och strålning. Dessa faktorer har olika betydelser under olika årstider.

Moln påverkar samtliga dessa faktorer. Variationer i molnigheten leder till variationer i solinstrålning, nederbörd och markfuktighet. Moln förändrar också ångtrycksunderskottet genom sina direkta och indirekta strålningseffekter.

Trädens transpiration är en viktig källa till fukt och står för cirka 40 procent av den totala nederbörden över land.

Satellitdata visade på färre låga moln och ökad transpiration

Efter att forskarna hade fastställt sambandet mellan molnighet och transpiration genom markmätningar använde de satellitdata för att undersöka de historiska trenderna för molnighet över skogar. Då kunde de uppskatta hur mycket fukt som tillförts eller avlägsnats av skogarna till följd av fröändringar i molnigheten.

Till exempel visade satellitdatan över de studerade nordiska markstationerna att de låga molnen har minskat med cirka 0,48 till 0,66 procent per decennium under sommarmånaderna de senaste 40 åren.

– Detta har sannolikt lett till ökad transpiration motsvarande ett utsläpp av ungefär 40 till 120 kubikmeter vatten per hektar och decennium till atmosfären, säger Abhay Devasthale.

Det stora intervallet i utsläpp av vatten beror på vilken typ av träd som finns i skogen; om det är björk, tall eller gran.

– Ett annat sätt att uttrycka resultatet är att minskningen av låga moln ger en ökning av transpirationen som motsvarar ungefär 0,6–1,2 millimeter nederbörd per år. Eller att man för varje decennium lägger till 3-7 stycken 58-åriga träd – det är medelåldern för ett träd – till de ungefär 600 träd som finns i varje hektar skog, förklarar Abhay.

Vetenskaplig artikel:

Beyond cloud cover: Low- and high-altitude clouds have distinct impacts on tree sap flow and transpiration, Agricultural and Forest Meteorology.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera