Äckel kan förklara varför sopor slängs fel
Smutsiga soprum kan väcka äckelkänslor som ökar risken för felaktig sophantering. Det visar en studie som ger en ny förklaring till varför nedskräpning kan bli ett problem.
Tidigare forskning har främst förklarat nedskräpning med sociala normer – att människor beter sig likadant som andra. Men beteenden i offentliga miljöer påverkas också av känslor och sinnesintryck.
– Om ett soprum är smutsigt och äckligt hjälper det inte alltid att det finns fungerande system för återvinning och avfallshantering. Känsliga personer vill helt enkelt inte vistas där och då ökar risken för felaktig sophantering, säger statsvetaren Jacob Sohlberg vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Stort problem med nedskräpning
I en studie har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur äckelkänslighet påverkar sophantering. Studien bygger på tidigare forskningsresultat som visar att nedskräpning är ett särskilt stort problem i utsatta områden.
– Faktum är att boende i utsatta områden anser att nedskräpningen utgör ett lika stort problem som arbetslöshet och kriminalitet, vilka är två mer välkända utmaningar, säger Jacob Sohlberg.
Forskarna utgick från tre hypoteser: att smutsiga sopmiljöer leder till mer felaktig sophantering, att personer som lätt känner äckel oftare slänger sopor fel samt att effekten av smutsiga miljöer är starkare hos personer som är särskilt känsliga för äckel.
Förbättring vid städade stationer
För att undersöka detta genomfördes tre studier i socioekonomiskt utsatta bostadsområden i Sverige, Finland och Danmark. I den första studien samarbetade forskarna med ett kommunalt bostadsbolag i Göteborg. Under tre veckor städades två sopstationer extra noggrant varje dag, medan åtta andra fungerade som kontrollgrupp. Mängden felslängda sopor dokumenterades före och efter insatsen.
– Vid de städade stationerna minskade nedskräpningen tydligt, medan kontrollstationerna såg ut ungefär som tidigare, säger Jacob Sohlberg.
Äckelkänslighet mättes
I den andra studien gjordes ett experiment med drygt 300 boende i ett utsatt område i Göteborg. Deltagarna fick se bilder av en ren eller smutsig sopstation och uppge hur de skulle agera vid användning. Samtidigt mättes deras känslighet för äckel genom frågor om bland annat mögel, hundavföring och kackerlackor.
– Personer som fick se den smutsiga sopstationen var betydligt mindre benägna att säga att de skulle öppna luckan och slänga soporna korrekt. I den studien var effekten särskilt tydlig hos personer med hög äckelkänslighet.
Den tredje studien byggde vidare på samma experiment men genomfördes online med över tusen deltagare i utsatta områden i Sverige, Finland och Danmark. Även här fann forskarna tydligt stöd för att smutsiga miljöer direkt ökade risken för felaktig sophantering.
Positiva effekt med välskötta soprum
Sammantaget pekar resultaten på att kommuner och bostadsbolag kan minska nedskräpning genom att hålla soputrymmen rena och välskötta. På samhällsnivå kan det få flera positiva konsekvenser.
– Förutom att miljön och trivseln i bostadsområden förbättras blir det också förmodligen lättare att hålla ordning när ett område upplevs som rent och välskött. Även från ett bredare perspektiv är det alltså viktigt att avfall och återvinning hanteras korrekt, säger Jacob Sohlberg.
Vetenskaplig studie:
How Disgust Sensitivity Shapes Waste Disposal Behavior in Everyday Public Environments: Experimental and Difference-in-Differences Studies in the Nordic Countries, Journal of Environmental Psychology.
